Läst i januari 2024

Januari blev en helt okej läsmånad.

  1. Välkommen till Flanagans (Flanagans #1) – Åsa Hellberg
  2. Fel tid, fel plats – Gillian McAllister
  3. Kvinnorna på Flanagans (Flanagans #2) – Åsa Hellberg
  4. Nya tider på Flanagans (Flanagans #3) – Åsa Hellberg
  5. Heartstopper Bok 5 – Alice Oseman
  6. Pageboy – Elliot Page
  7. Resurrection Walk (Lincoln Lawyer #7, Bosch Universe #37) – Michael Connelly
  8. Exiles (Aaron Falk #3) – Jane Harper
  9. Solitär – Alice Oseman
  10. En ny vän (Handbok för superhjältar #9) – Elias & Agnes Våhlund
  11. Babel – R.F. Kuang

Bäst: Heartstopper  bok 5 , Resurrection Walk & Exiles

Sämst: Nya tider på Flanagans

Överraskning: Resurrection Walk med tanke på att jag läste Desert Star förra året och hur den slutade.

Besvikelse: Pageboy

Längsta: Babel (546s)

Kortast: En ny vän (104s)

11 lästa

8 på svenska

7 i en serie

4 egna

3 på engelska

3 Storytel

3 biblioteksböcker

2 ungdomsböcker

1 barnbok

1 graphic novel

Utmaningar

Storygraph/Goodreads: 11 (11/100)

Finish That Series 2024: 2 (2/27)

Kaosutmaningen 2024: 6 (6/40)

Böcker köpta innan 2024: 3  (3/50)

Babel

1828. Koleran rasar när professor Lovell dyker upp i Kanton, Kina och tar med en föräldralös pojke till England. Han får namnet Robin Swift och ska utbildas i döda och levande språk samt lära sig att bli en gentleman. Målet är en studieplats vid Babel i Oxford, ett ledande centrum för översättning och magisk silverbearbetning.

Babel samlar studenter från hela världen. Här laddas silverplattor med egenskaper som botar sjukdomar, renar vatten och underlättar uppförandet av järnvägar och broar. För Robin är det en plats tillägnad kunskap. Tills han inser att Babels silver är en förutsättning för britternas världsherravälde och måste välja sida. Men kan en student utmana ett imperium?

Jag blev imponerad över världsbygget i romanen. Hur britternas världsherravälde hade möjliggjorts av silver. Jag tyckte också om att läsa hur Robin Swift studerade på Bael och fick vänner i Ramy, Victoire och Letty. Även om Lettys vänskap kanske inte var så mycket att ha. Det var också intressant när Robin träffar Griffin och han får med honom i motståndsgruppen Hermes.

Det är en mycket politisk fantasy och det gillade jag. Men av någon anledning tappade jag lite intresse för boken ungefär i mitten. Det belv för mycket av samma sak. Eller så berodde det på att jag läste den under för lång tid, 26 dagar, Det blev nog för upphackat.

Jag har tidigare läst Yellowface av R.F. Kuang och vill gärna läsa mer av henne. Babel fick 3,5 stjärnor på Storygraph.

En smakebit på søndag: Solitär

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den boken just nu läser. Inga spoilers!

I fredags var jag egentligen helt slut men tvingade mig själv att städa hela huset. Jag mår helt enkelt mycket bättre när allt är städat och organiserat runt mig. Efter den här sk*tveckan behöver jag avkoppling.
Vi har kollat på några avsnitt av Taskmaster och det senaste avsnittet av Carina Bergfeldt. Sedan har jag mest kollat på Booktube och läst i soffan med katterna.
Jag har läst vidare i Babel av R.F. Kuang och börjat på Solitär av Alice Oseman som handlar om Charlies storasyster Tori och var Osemans debut.
Igår var vi på Erikshjälpen och RIA- Hela människan. Jag köpte hela serien om Dunne (sju böcker) på Erikshjälpen för 175kr. De såg helt olästa ut. Sedan var vi ner på stan och sambon köpte en LP-skiva på . Jag köpte den nionde delen i Handbok för Superhjältar som hade rabatterat pris för Akademibokhandelns vänner.
Jag har ju sagt att jag inte ska köpa böcker förrän på bokrean men Dunneböckerna har jag redan läst och tänker använda i klassrummet och En ny vän (Handbok för superhjältar #9) måste jag läsa för min klass.

Denna veckans smakbok kommer från Solitär av Alice Oseman, från sidan 21:

Majoriteten av tonåringarna på Higgs är intetsägande nollor. Jag har lyckats hamna i en liten grupp med tjejer som jag tycker är ”schyssta”, men ibland känns det ändå som om jag är den enda tänkande individen, lite som huvudpersonen i ett tv-spel bland en massa datorgenererade bifigurer som bara kan utföra några få handlingar, exempelvis ”inleda meningslös konversation” och ”kramas”.

En smakebit på søndag: Babel

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den boken just nu läser. Inga spoilers!

Imorgon är det dags att börja jobba igen efter julledigheten. Det är verkligen med blandade känslor. Vi får ju flytta in i den nyrenoverade delen av skolan men allt ska ju packas upp också…

Jag har i alla fall haft en skön ledighet med mycket läsning och återhämtning så förhoppningsvis är jag redo för vårterminen. Idag har vi varit på kalas och firat Thor som fyllde 8 år idag. Tänk att den lilla plutten blivit så stor.

Denna veckas smakbit kommer från Babel av R.F. Kuang som jag hittade på biblioteket förra veckan. Smakbiten kommer från sidan 3:

By the time Professor Richard Lovell found his way through Canton’s narrow alleys to the faded address in his diary, the boy was the only one in the house left alive.
The air was rank, the floors slippery. A jug of water sat full, untouched by the bed. At first the boy had been to scared of retching to drink; now he was to weak to lift the jug. He was still conscious, though he’d sunk into a drowsy, half-dreaming haze. Soon, he knew, he’f fall into deep sleep and fail to wake up. That was what had happened to his grand-parents a week ago, then his aunts a day after, and then Miss Betty, the Englishwoman, a day after.
His mother had perished that morning. He lay beside her body, watching as the blues and purples deepened across her skin. The last thing she’d said to him was his name, two syllables mouthed without breath. Her face had gone slack and uneven. Her tongue lolled out of her mouth. The boy tried to close her filmy eyes, but her lids kept sliding back open.

Yellowface

June Hayward and Athena Liu gick på Yale tillsammans och båda debuterade samtidigt med sina första böcker, Det var meningen att de båda skulle slå igenom men Junes bok kom inte ens i pocket medan Athena blev det nya stjärnskottet.

Nu har några år gått och medan June är mer eller mindre bortglömt så är Athena en stor  stjärna inom bokvärlden. En av hennes böcker ska till och med filmatiseras för Netflix.
June hatar Athena som fått sin framgång på hennes bekostnad (enligt June). Athenas framgång beror säkert också på att hon är har asiatiskt ursprung, och att hon får positiv särbehadlingen på grund av det, enligt June.

Otroligt nog har June och Athena kontakt och träffas några gånger om året. De träffas hemma hos Athena , dricker vin och pratar. Så bestämmer de sig för att ha en pannkaksätningtävling och Athena sätter den degiga pannkakan in halsen och dör. Alldeles innan visade hon June sitt färdigskrivna  nya mästerverk om de okända kinesiska arbetarna som var ovärderliga för de franska och engelska krigsinsatsen under första världskriget. Ingen har sett manuset eller hört talas om det så June tar det med sig när hon lämnar lägenheten efter ambulansen och polisen varit där.

June kan inte lämna Athenas manus. Det måste bli publicerat, meen n någon måste färdigställa det. Varför kan inte June göra det? Ingen behöver veta att Athena skrivit manuset, det skulle ju lika gärna kunna vara June?
Förlaget blir först överlyckliga men är oroliga över att en vit kvinna ska skriva en bok om kinesiska arbetare, det är ju inte precis en ”own-voices”. De vill att June ska ta hjälp av s.k. ”sensitivity readers” så att ingen ska ta illa upp. Men June vägrar och lyckas få en av de kritiska medarbetarna på förlaget sparkad.

June väljer också att ändra sitt författarnamn till Juniper Song som låter lite kinesiskt. Hon övertalar sig själv att hon inte gjort någt fel och trasslar in sig mer och mer i sina lögner. Hon försöker att ta sig urt Athenas skugga men snart dyker det upp bevis som kan avslöja allt. Medan June kämpar för att skydda sin hemlighet, upptäcker hon hur långt hon är beredd att gå för att behålla det hon tycker förtjänar.

Jag lyssnade på boken genom Storytel  med Helen Laser som uppläsare. Egentligen ville jag läsa den men den fanns inte på Akademibokhandeln och var slutsåld på The English Bookshop när jag var där.
Det var helt omöjligt att sluta lyssna på boken. June är verkligen en hemsk människa och det här ska väl vara någon slags satir av förlagsvärlden.
Allt byggs upp mer och mer mot slutet men så kommer det av sig på något sätt. Jag blev faktiskt lite besviken på slutet. Så istället för fem stjärnor fick den 4,5 på Storygraph.

Författaren heter R.F. Kuang och hon har tidigare skrivit Babel, The Poppy War, The Dragon Republic och The Burning God som alla är fantasy. Jag vill gärna läsa något mer av författaren.

Babel

Jag håller på att kolla igenom den sen senaste säsongen av Babel på SvtPlay. Det börjar bli lite bråttom. Programme finns ju bara kvar i 9 dagar till. Jag hade ju lyckats missa alla 12 avsnitt.. Men nu sitter jag och kollar på avsnitt nummer 6 med Jonas Hassen Khemiri och Jonas Gardell.

Passa på att titta ni ockå om ni missat programmen. Snart är det försent.

 

Mycket tv-serier men lite läsning

Den här helgen har det inte blivit mycket läsning. Däremot har det blivit en hel del tv-serier som The Big Bang Theory, Supernatural, Bones och The Vampire Diaries.

I fredags var det ju en oplanerad John Hughesfestival med systrarna Lakebeach. Igår hade vi tvättstugan (då läste jag 2 Sherlock Holmesnoveller) och middag hos svärföräldrarna.

Idag har det blivit 2 avsnitt av Supernatural med snyggingarna Winchester. Sen har jag kollat på 2 avsnitt av Babel. Jag har inte tittat på något avsnitt av den här säsongen. Tack och lov för Svt Play.
Sen har vi varit och fikat hos Carro. När vi kom hem blev det The Vampire Diaries. Mmm Damon! (Klaus är inte illa han heller). Och ett avsnitt av The Big Bang Theory.

Kanske blir det lite  My Appetite For Destruction innan jag släcker. 🙂

Imorfgon blir det jobb till klockan 17. Det är nämligen arbetslagsledarmöte. Inte för att man får nått extra för att vara arbetslagsledare.. Onödiga möten som bara består av en massa information som jag kunde fått på mailen. Sen är det dags för utvecklngssamtal. 🙂