Jag såg mig omkring. Taket var vitt och nästan lika högt som himlen och hölls upp med hjälp av enorma röda stålbalkar. Jag läste på en skylt, svarta bokstäver på vit botten: MALMÖ. Inom mig pirrade något slags bubblig förväntan. För här visste ingen något om mig. Här kunde jag vara precis exakt den jag var.
Måns bor egentligen i Stockholm, där är allt ganska trist och jobbigt. Men nu är han i en ny stad över sommaren. Han har följt med sin mamma till Malmö där hon ska jobba. En av de första dagarna träffar han på Mikkel, en kille som ser helt livsfarlig ut, ögonen är smala, arga springor och han har tatueringar över hela armarna. Mikkel utmanar Måns på skateboard, och Måns lyckas mycket bättre än Mikkel hade trott. Från och med den dagen börjar de hänga och Måns har aldrig haft så roligt med någon annan. Sommaren i Malmö verkar bli den bästa i Måns elvaåriga liv. Men vad händer när ens nyvunna vän inte tycker att man varit ärlig med allt?
Jag visste inte alls vad boken handlade om när jag började läsa den. Författaren Jenny Jägerfeld har jag läst förut men då hennes ungdomsromaner. Den här är precis lika bra eller ännu bättre än Här ligger jag och blöder som tilldelades Augustpriset. Jag vill egentligen inte avslöja för mycket om handlingen men kan avslöja att den handlar om familj, vänskap, att åka skateboard och så mycket mer. En helt suverän bok som borde läsas av alla vuxna som kommer i kontakt med barn. Speciellt av lärare som borde läsa den här boken för sina klasser.
Jag gav boken fem stjärnor på Goodreads.
Författaren Jenny Jägerfeld har tidigare skrivit: