Etikettarkiv: Betraktninger – tanker om bøker

by

En smakebit på søndag: The Black Bird Oracle

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Ännu en intensiv vecka. Simskola, SIP-möte, föräldramöte, förberedelse för utvecklingssamtal och studiedag. Träffade min nya kollega som börjar hos oss på måndag och det kändes bra.

I fredags kom en kompis upp från Göteborg. Det var fem år sedan vi sågs på riktigt (har tagit en fika genom messenger eller zoom). När hon bodde här träffades vi ofta. Så kul att ses igen och prata. Sambon hämtade henne vid hotellet så var vi hemma hos oss nån timme innan vi tog bussen in och käkade på Terassen där vi blev kvar och drack öl och pratade. Vi tog en Bellini innan maten.

Igår köpte vi en nytt katträd till katterna som bott hos oss i två år nu. De hade klöst sönder den gamla klöspelaren. De fick några leksaker också. Det blev sushi till middag.

Idag tog jag en rejäl sovmorgon och resten av dagen planerar jag att kolla booktube, läsa , fixa med bloggen och köra lite tvätt.
Denna veckas smakebit kommer från The Black Bird Oracle av Deborah Harkness (den femte delen i All Souls-serien). Den första heter A Discovery of Witches och har blivit en tv-serie som jag tyckte om.

Smakbiten kommer från sidan 5:

In every soul, there is a place reserved for Shadow.
Mine was safely hidden, tucked in a blind spot at the corners of my memory, under a hollow bruise that I thought had healed long ago.
Then the ravens came to New Haven, carrying an invitation that neither Shadow nor I could refuse.

by

En smakebit på søndag: Realitymorden

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit mycket på jobbet den här veckan med frånvaro bland personal, vikarier som inte fungerar, möten, simskola, m.m. Nästa vecka är det studiedag på måndag och då får jag träffa min nya kollega för första gången, på tisdag är det föräldramöte, onsdag ämnesträff på en annan skola i rektorsområdet + den älskade simskolan. Så det lär bli fullt upp igen.

Men jag har hunnit läsa ut Författarmorden och Slottsmorden av Erika Rockborn och Konsten att vara Caroline av Peter Barlach. Jag har också läst något kapitel av The Shelters of Stone av Jean M Auel men den är ju så lång att det knappt märks.
Jag har också kollat på flera avsnitt av And just like that så nu har jag bara två avsnitt kvar av den andra säsongen.

Igår städade jag hela huset och lyssnade på Konsten att vara Caroline. Sen var jag med Thor och Theo när brorsan och Mya var på Lillasysters avskedsturné i Gasklockorna.

Idag jobbar sambon på förmiddagen sedan ska vi åka till hans morbror på födelsedagsfika och sedan till sambons föräldrar på middag.
Så jag hoppas hinna med lite bloggfix innan det är dags att åka.

Denna veckas smakbit kommer från Realitymorden av Erika Rockborn, från sidan 7:

Väskan var omöjlig att stäga. Hur hon än pressade ihop den så var det ett faktum. Josefin suckade. Hon kunde inte gärna dra med sig fler väskor på tåget än de två som nu låg på sängen. En enorm resväska och en större ryggsäck.
Uppgiven plockade hon ur den största väskan igen och började om. Få se nu, stövlar var väl ändå ett måste på en bondgård? Och så några kläder man inte var så rädd om förstås. Josefin såg framför sig en ladugård med många kossor på rad och föreställde sig hur det måste se ut på golvet runt omkring dem. Och hur de nyinköpta, blanka stövlarna skulle e ut efter att ha trampat runt där. Hon gjorde en grimas. Vad hade hon gett sig in på ? Det här var ju knappast något hon ville egentligen? Eller? När introduktionsprogrammet till Bonde finner kärlek hade sänts i våras hade hon sett det tillsammans med sin bästa vän Louise. Josefine kom ihåg precis hur de en onsdagskväll hade slötittat på tv samtidigt som de åt tacos. Så hade bonden Elias dykt upp i rutan. En snygg ung man som poserade tillsammans med en bedårande nyfödd kalv i famnen. Hans leedne var varmt och ögonen snälla.
”Där har du någon för dig!” hade Louise sagt med skratt i rösten. ”Du gillar ju stora killar med naturliga muskler.”

by

En smakebit på søndag: Författarmorden

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I veckan har vi haft Raketloppet (som skoljoggen) på skolan och alla elever har fått gå eller springa runt en slinga på 1 km i skolområdet. Jag gick runt med några elever men några killar i min klass sprang 8-10 varv. Det blev film sista timmen för barnen var helt slut.

Igår gick jag upp strax efter sex för att följa med brorsan, Mya, Theo och Thor till Sandviken för Thor hade sammandrag med fotbollen (de spelar flera matcher men det är ingen cup).
Det var jättekallt där. Tur att jag hade fleecetröjan, vindtät jacka och keps men det skulle ha varit ännu bättre med mössa och vantar.

Idag ska jag och Mya på bio och se Beetlejuice Beetlejuice. Det är den stora biodagen så man får gå två för en.

Denna veckas smakebit kommer från Författarmorden av Erika Rockborn, från sidan 6 (läser på iPad):

Solen hade börjat gå upp. Himlen var vackert rosafärgad runt de tre tornen som reste sig mäktigt. Det skulle nog bli en solig dag. Till och m ed den populära simbassängen som hängde utanpå den gigantiska byggnaden lyste rosa.
Sten stelnade till. Nej, inte rosa förresten. Vattnet hade snarare en rödaktig, märkligt flammig ton. Var det en av de nya konstinstallationerna månntro? Det här året skulle den sedvanliga konstutställningen inte begränsas till entrén, hade man kunnat läsa i Göteborgsposten. Nej, konsten av den excentriske japanska konstnären skulle spridas över hela byggnaden och dyka upp där man minst anade det. Shiro Hayashi tyckte om att chockera sin publik och var inte främmande för att använda spektakulära medel. Men att färga poolen röd var väl bra konstigt ändå? Vem ville bada då? Sten kisade med ögonen. Då såg han den. En docka flöt i poolen. En vit människoliknande figur flöt stilla mitt i allt det röda. det såg ut som siluetten av en kvinna.  Hon såg ut att vara naken. Jo, det var då spektakulärt så det förslog! Sten skakade på huvudet och vände ner blicken. Hon tog ett par steg och grog i kopplet. Pluto tycktes ha fastnat med nosen. Men vänta nu, det var något som iinte stämde. Sten gick lite närmare byggnaden och tittade upp igen. Det var då han insåg det. Det var ingen docka. Det var kroppen av en kvinna. Men något var fel. Väldigt fel.
Det tog ett par sekunder inna  Sten insåg vad. 
På platsen där huvudet skulle ha suttit var det tomt.

by

En smakebit på søndag: Darling – Kunglig kärlek

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit lite tufft på jobbet med mycket frånvaro bland personalen. Men vi har haft några nya vikarier som fungerade bra. Under veckan som gått har jag läst/lyssnat på Stacken av Annika Norlin och The Shelters of Stone av Jean M. Auel.
I fredags fyllde jag 45 år och mina elever sjöng för mig på både svenska och engelska. Jag fick också choklad, en fin blomsterbukett och ett hemmavirkat bokfodral med en bok av mina kollegor.


På kvällen firade jag och sambon med pizza från Aktern & Fören och några avsnitt av Monk. Jag fick ett presenkort på Adlibris av sambon pch katterna. Björne myste med mig i soffan på en filt.


Igår kom mamma och pappa och svärföräldrarna hit på fika. Jag fick ett presentkort på bokhandeln Ugglan av svärföräldrarna.

Idag kommer brorsan, Mya , Theo och Thor hit en sväng. De var på Myas farmors 90-årskalas igår i Dalarna.
Denna veckas smakebit kommer från Darling (Kunglig kärlek #1)  av Helena Dahlgren, från sidan 5:

”Var det värt det?”
Du ställer frågan till mig alldeles när bilen saktar in utanför Drottningholms slottskyrka. För ett ögonblick får jag för mig att det är jag själv som ställt frågan, eller att jag lyckats frambesvärja den genom den flodvåg av tankar och minnen som hållit mig sällskap i frisörstolen och hela morgonen. Ända sedan jag jag vaknade hemma i sängen på Djurgården, drog undan gardinerna och konstaterade att prognosen, som somliga hävdat var onödigt dyster, visst hade stämt. Det skulle regna på vår bröllopsdag, men det rörde mig inte i ryggen.
Trots allt har vi varit med om värre saker än lite regn.

by

En smakebit på søndag: A Darker Shade of Magic

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Veckan gick väldigt snabbt samtidigt som den kändes lång. I tisdags hade vi APT och slutade 18:15 men jag hade tur och fick skjuts hem av en kollega. Annars har jag fått åka buss till och från jobbet eftersom sambon varit sjuk. Det har gett lite extra lästid på väg till och från jobbet i alla fall. Så jag har läst/lyssnat på Mizeria, Lowkey och 100K av Melody Farshin och börjat läsa A Darker Shade of Magic av V.E. Schwab.

Igår fyllde Mya (svägerskan)  år och jag följde med brorsan, henne , Theo och Thor upp till mina föräldrar för de skulle ämta hem grejer som de lämnat där och i stugan. Det var fortfarande 19 grader i vattnet i stugan!
Mamma hade gjort en smörgåstårta så firade vi Mya där.

Idag har jag städat hela huset, kört tvätt och fixat här hemma. Jag tänker hinna läsa en del också och kanske gå på bio.

Denna veckas smakebit kommer från A Darker Shade of Magic av V.E. Schwab från sidan 11:

Kell wore a peculiar coat. 
It had neither one side, which would be conventional, nor two, which would be unexpected, but several, which was of course, impossible.
The first thing he did whenever he stepped out of one London and into another was take off the coat and turn it inside out once or twice (or even three times) until he found the side he needed. Not all of them were fashionable, but they each served a purpose. There were ones that blended in and ones that stood out, and one that served no purpose but of which he was just paticulary fond.

by

En smakebit på søndag: Hon som blev kvar

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Den andra jobbveckan bjöd på skolstart och invigning av vår nyrustade skola. Så roligt att träffa alla elever igen. Mycket att fixa med speciellt då mycket ligger på mig när läraren i den andra klassen inte kommer förrän i oktober. Tur att jag får jobba med en kollega som jag jobbade med för tre år sedan när vi var i samma sits och väntade på att en lärare skulle komma efter höstlovet.

Under veckan som gått har jag mest läst/lyssnat på förra veckans smakbit Evighetens rand av Ken Follett och lät ut Maryam och mormorsmålet och Maryam och Hjärtegästerna av Minoo Shams och Katarina Strömgård.

Igår gick jag och sambon till Kastvallen och kollade när Thor hade sammandrag med sitt fotbollslag (cup). Av de tre matcherna vann de en och förlorade två. Sisa matchen vann de. Så han var nöjd ändå.
På kvällen var jag och Mya till Furuvik för att se Tommy Körberg. Vi åkte också Draken (en bergochdalbana), Spökjakten och Radiobilarna.
Körbergs konsert höll på i två timmar! Andra artoster som uppträtt på Furuvik har bara spelat lite mer än en timme.
Det var en väldigt bra konsert och vi var så nöjda med att vi åkte dit.

  

Idag tog jag en rejäl sovmorgon och läste sedan ut Evighetens rand. Sen städade vi hela huset, körde tvätt, åt libabröds pizza med chevre, pistagenötter, ruccola, mozzarellaost och flytande honung och tog en prommenad.

Denna veckas smakbit kommer från Hon som blev kvar av Riley Sager, från sidan 12:

Kontoret ligger på Main Street, inklämt mellan en skönhetssalong och en lokal som, i efterhand, känns förebådande. När jag var här för min första anställningsintervju låg där en resebyrå med affischer i skyltfönstret som utlovade frihet, verklighetsflykt, en solig himmel. Vid mitt senaste besök, då jag fick veta att jag skulle bli avstängd från min tjänst, var den tom och mörk. Nu, sex månader senare, har en aerobicstudio flyttat in, och jag har ingen aning om vad det kan förebåda.

by

En smakebit på søndag: Konsten att skära i kroppar

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det här har varit min sista semestervecka och jag har hunnit med en del. Jag har läst Som ett träd i skogen, Som skuggan följer ljuset och Stockens färd mot havet av Vibeke Olsson och avslutat Bricken-serien. Jag har också läst en diktsamling av Barbro Lindgren, Snart kommer nog fasanerna.

Jag och sambon var också en sväng till Falun och hälsade på T och hennes katter Salem och Sif. Vi var också på en guidad vandring av Falu gruva. Jag hade aldrig varit där förut och det var verkligen en upplevelse.

I torsdags åkte vi till Uppsala och jag var naturligtvis in på The English Bookshop och köpte ett gäng böcker. Vi åt också supergod mat på Indian Palace.

Igår var  jag till Furuvik med brorsan, Mya, Theo och Thor. Vi åkte karuseller och kollade på en konsert med Timbuktu med Esther Kirabo, Julimar Santos, DJ Large och Adam Baptiste. En riktigt bra konsert som verkligen spred glädje.

Idag ska jag försöka göra mig redo för jobbstart, städa, ta en promenad  och annat fix.

Denna veckas smakebit kommer från en faktabok, Konsten att skära i kroppar av Lindsey Fitzharris som jagfick av T eftersom hon hade två exemplar. Från sidan 9:

På eftermiddagen den 21 december 1946 trängdes hundratals inne i operationssalen på University College Hospital. De hade kommit för att se Londons stjärnkirurg utföra en låramputation. Föga anade de att de skulle få vara med om ett av de mest avgörande ögonblicken av medicinhistorien.
Studenter och nyfikna åskådare vällde in och förvandlade golvet till den gegga av smuts och modd som tillhörde vardagen i det viktorianska London. Folk stod packade som sillar, och de längst bak knuffades och trängdes för att se bättre och skrek högljutt så fort någons huvud skymde sikten. Kirurgen John Flint South konstaterade krasst att hetsen efter åskådarplatser till operationerna var som rusningen efter bra teaterbiljetter. Det hände att operationer tillfälligt  fick avbrytas och folk motas bort för att de stod så tätt inpå att kirurgerna inte kunde arbeta. Trots att de var december gjorde människomassan det kvävande hett inne i operationssalen.

by

En smakebit på søndag: Glödens färger

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Den här veckan har det inte blivit mycket läst. Jag har bara läst ut förra veckans smakebit, Straff av Ann-Helén Laestadius. I måndags var vi på stan en sväng och fikade.
I tisdags kom svärföräldrarna hit med släpvagnen så att vi kunde lasta på en massa brädor som var innertaket på vår balkong. Vi tog bort det för ett bra tag sedan för getingar älskade att bygga bo under det. Vi passade också på att sätta upp vår nya postlåda och rensa rabatten.
Sedan åkte jag upp till Sandarne med Mya. Brorsan åkte upp med motorcykeln och Theo och Thor var redan hos mina föräldrar.
på kvällen åkte brorsan, Mya och jag ut till stugan och sov där.
På onsdagen kom mamma, pappa, Theo och Thor också ut till stugan och vi badade och matade änderna.


I torsdags handlade vi en massa mat till bröllopet och åkte till Flästa och ställde iordning lokalen. Det blev också en liten möhippa för Mya. Sedan åkte vi och fixade blommor till hennes brudbukett.


I fredags var det dags för bröllopet. Sambon hämtade upp mig och vi hämtade tårtorna, som en kompis till Mya gjort, på väg till Flästa.
Bröllopet var jättefint!

Denna veckas smakebit kommer från Glödens färger, den femte boken om Bricken av Vibeke Olsson, från sidan 15:

Aldrig skulle jäntorna mina behöva tjäna piga. Så har jag alltid tänkt. Vi är arbetare. Jag vill lära dem att vara stolta över det. Klassmedvetenhet, som det heter numera.
Men Frida ville själv till den där handlaren på Tunadal. Troende människor, medlemmar i församlingen. De sökte en piga när hustrun fick sitt sjätte barn.
Frida ville dit själv, hade fått värk i händerna, unga människan, när hon hjälpte mig med herrskapstvätt förra vintern. Hon ville själv, och det var inga storbönder och inga riktiga herrskap hon skulle till. Trots att de är handlare är de sågverksfolk, herrn har varit klampare. Och bra betalt var det.
Dyraste Jesus, mitt i arbetsveckan, vad kan ha hänt?
Lungsoten, far det genom mig.

by

En smakebit på søndag: The Meeting Point

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Den här veckan har jag läst och lyssnat på flera böcker. Jag nådde månadsgränsen på min Storytel prenumeration, 100h/månad, den 19/7 men min prenumeration förnyas den 2/7. Jag har aldrig nått gränsen förut. Jag skyller på Bridgertonböckerna. Böckerna som jag lyssnat/läst den här veckan Mr Rosenblum’s List av Natasha Solomons, Långfredagen av Sofie Sarenbrant & Carina Bergfeldt, Vi kommer ändå bara bli becknare av Rihab Garci, Ten Steps To Nanette av Hannah Gadsby, On the Way to the Wedding av Julia Quinn, Violet in Bloom  av Julia Quinn och Everyone in My Family Has Killed Someone av Benjamin Stevenson.
I onsdags var jag till Furuvik med E & M för att se Bad Religion. Det var en bra konsert och vi slapp regnet.


I fredags överraskade brorsan och Mya med en inbjudan till deras bröllop den 2/8! 🙂


Igår var vi till E & M för att kolla till och mata deras kattunge då de var borta några timmar. Kissen heter Sig-Britt och är hur söt som helst.

Denna veckas smakebit kommer från The Meeting Point av Lucy Caldwell, från sidan 3:

Theirs had been the first wedding of the new millenium to be held in the little church at Kirkskeagh. The smooth granite steps of the porch had been scrubbedof their habitual coating of creeping yellow lichenby the elderly sexton, and the ivy cut back inte places where it had begun to send curling tendrils inching over the low limestone wall.
Wooden buckets planted with white hellebores and early yellow primroses had been placed on each side of the steps, and the papery petals, so bright against dark soil and the gray stones, flutterred and shivered in the breeze coming in off the lough.
They had not intended to get married in February.

by

En smakebit på søndag: Mr Rosenblum’s List

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I torsdags var jag till Furuviksparken med brorsan, Mya, Theo och Thor. Vi åkte karuseller, grillade korv, badade och tittade på djuren. Jag åkte bergochdalbanan en gång och spökjakten en gång.

Jag har också läst en hel del under veckan. Bricken på Svartvik, Daisy Darker, When He Was Wicked och Regnvakt har blivit utlästa och It’s In His Kiss och Mr Rosenblum’s List är påbörjade.

Igår städade jag och sambon klippte gräset och häcken. Sedan åkte vi in till stan och drack öl på Ölstugan och Terassen med E och M. Det var mycket trevligt.

Idag har jag inga planer förutom att läsa. Vädret är lite ostadigt så det passar perfekt.

Denna veckas smakbit är från Mr Rosenblum’s List av Natasha Solomons, från sidan 2:

Jack was not like the other refugees who, in the most part, were happy to build their own tiny towns within the great city. He agreed with his neighbours that the role of the Jew was not to be noticed. If no one noticed you, then you became like a park bench, useful if one thought about it, but you did not stand out. Assimilation was the secret. Assimilation. Jack said the word so often to himself, that he heard it as a hiss and shibboleth. He was tired of being different; he dod not want to be doomed like the Wandering Jew to walk endlessly from place to place, belonging nowhere. Besides, he liked the English and their peculiarities. He liked their stoicism under pressure; on the wall in his factory he kept a copy of a war poster emblazoned with twhe Crown of King George and underneath the words ’Keep Calm and Carry On’.