En ateljé i Paris

Madeline har rest till Paris för att få lite tid för sig själv och i lugn och ro tänka över sitt liv. På grund av en dubbelbokning blir hon dock tvungen att dela den ateljé som hon hyrt i hjärtat av Paris med författaren Gaspard, som kommit från USA för att skriva ostört. Ateljén har tillhört den mytomspunne konstnären Sean Lorenz, och är fortfarande fylld av hans passion för ljus och färg. Men Lorenz sista tid i livet präglades av sorg efter att hans lille son mördats.

Både Madeline och Gaspard blir besatta av konstnärens öde och bestämmer sig för att spåra upp de tre tavlor han påstås ha målat strax före sin död. De inser snart att den nyckfulle konstnären bar på en fruktansvärd hemlighet och i sökandet efter sanningen kommer Madeline och Gaspard att tvingas möta sina egna demoner

Det var nära att jag DNF:ade boken efter ca 30 sidor för jag var uttråkad, men sen flöt allt på helt plötsligt och jag fortsatte läsningen.
Jag är inte speceillt förtjust i varken Gaspard eller Madeleine. De är båda så egoistiska och självcentrerade.
Men de fungerar som huvudpersoner i den osannolika historien om konstnären Sean Lorenz och hans försvunna sista tavlor och hans kidnappade och mördade lille son vars kropp aldrig hittades.
Boken är lättläst och i slutet går det fort. Det är spännande och helt osannolikt. Speciellt slutet.

Den fick 3,5 stjärnor på Storygraph och skriven av Guillaume Musso. En ateljé i Paris är den andra delen i Madeleine-serien. Den första heter Samtal från en ängel.

En smakebit på söndag: Young Mungo

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

I måndags åkte jag och Mya on till stan. Det blev en heldag och vi gick på en massa affärer men det var bara jag som handlade något. Jag hittade ett par rosa Ecco Terracruise som var på rea och sedan var det 20% på reapriset. Sedan köpte jag en ny väska på Redrum.
Efter det var vi hungriga och gick till Pitchers där vi åt Club Sandwich.


På tisdagen åkte jag med Mya, Theo och Thor till Furuvik. Där kollade vi på djur, åt mat, Thor och Mya åkte Spöktåget och sedan badade jag och Thor. Sen följde Thor med mig hem och lekte med katterna och åt nudlar.


På onsdag och torsdag var vi bara hemma. Jag lyssnade klart på Sleep Like a Baby av Charlaine Harris och läste En ateljé i Paris av Guillaume Musso.
I fredags städade jag och jag läste hela Lost and Lassoed av Lyla Sage.
Igår spelade Thor forboll på Kastvallen 10.00 så jag gick dit och kollade.


På kvällen kom en kompis hit och vi fikade, åt sallad och kollade sedan på Sinners. Jag gillade verkligen den. Så snyggt filmad, otrolig musik och bra skådespelare. Jag vill se den igen!

Idag ska jag fixa med bloggen, läsa och kanske röja lite i förrådet.

Denna veckas smakebit från Young Mungo av Douglas Stuart, från sidan 3:

As they neared the corner, Mungo halted and shrugged the man’s hand from his shoulder. It was such an assertive gesture that it took everyone by surprise. Turning back, Mungo squinted at the tenement flat, and his eyes began to twitch with one of their nervous spasm. As his mother watched him through the ear-of-wheat pattern of the net curtains, shed tried to convince herself that his twich was a happy wink, a lovely Morse Code that telegraphed everything would be okay. F.I.N.E. Her youngest son was like that. He smiled when he didn’t want to. He would do anything just to make other people feel better. 

En smakebit på söndag: En ateljé i Paris

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

I måndags var det min namnsdag, Margareta, min mormor hette Margareta men kallades för Margit. Hon dog när hon var 40 år och jag var inte ens född då. Mamma var 23 år. Både mamma och jag heter Margareta i mellannamn.
I tisdags var jag till Furuvik med brorsan och Mya och kollade på Dropkick Murphys. Vilket drag och vad mycket folk det var där.

I torsdags åkte jag och sambon till Sandvikens nya bokhandel´och jag köpte fyra böcker där. Två var på sommarrean och kostade 150kr tilsammans. Tyur att jag hade 10% rabatt som jag fått av svärmor.

Annars har jag mest läst och så har vi tittat klart på den tredje säsongen av Heartstopper och den senaste säsongen av Taskmaster.
Jag har läst ut Att bära sig själv av Peter Jöback, Leif Eriksson, Martin Svensson och Henrik Johnsson, The Beautiful Ones av Prince och Dan Piepenbring, And Now Back to You av B.K. Borison och Tretton av Steve Cavanagh.

Denna veckas smakebit kommer från En ateljé i Paris av Guillaume Musso, från sidan 11:

En lördagsförmiddag i London.
Du vet det inte ännu men om bara ett par minuter kommer du att tvingas utstå något av det jobbigaste du har varit med om. Något du inte kunnat förutse men som kommer att göra lika ont som ett glödgat järn mot tunn hud.

 

Samtal från en ängel

Efter att ha krockat på flygplatsen JFK i New York lyckas Madeleine och Jonathan – två kompletta främlingar – förväxla sina mobiltelefoner. När de upptäcker misstaget är de 10 000 kilometer ifrån varandra. Hon bor i Paris och han driver restaurang i San Francisco.

Även om de snart får kontakt med varandra stöter själva utbytet av telefonerna på förhinder och drar ut på tiden. Nyfikenheten tar över och båda börjar utforska innehållet i den andres mobil. Det de först såg som ett roligt tidsfördriv förvandlas snart till en ömsesidig besatthet av den andres liv. När de gräver djupare upptäcker de att något i det förflutna binder dem samman och en osynlig hand tycks nu styra deras öden mot varandra … och mot en djupt begravd hemlighet. Madeleine och Jonathan befinner sig snart mitt upp i ett spel på liv och död.

När jag började läsa boken kändes det som inledningen på en romantisk komedi och jag visste inte riktigt vad jag skulle tro. Jag gillade inte huvudkaraktärerna och funderade faktiskt på att sluta lyssna på boken.
men så får vi veta mer om vilka Madeleine och Jonathan verkligen är.
Det blir en väldigt spännande berätelse som var svår att sluta lyssna/läsa. Den är gjord för sträckläsning/lyssning så att en inte funderarar så mycket på att den är väldigt osannolik.

Boken är skriven av fransmannen Guillaume Musso och är den första jag läst av honom. Jag kommer att läsa fler. Den här fick 3,5 stjärnor.

En smakebit på søndag: God Help the Child

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit en intensiv vecka på jobbet med flera sjuka kollegor. Både jag och kollegan har fått våra nya VFU-studenter som ska vara hos oss i fem veckor. Den första veckan har varit jättebra. I fredags sjöng min klass Die with a smile med Lady Gaga och Bruno Mars och det var så vackert att jag fick tårar i ögonen. De ville sjunga den på musiken och jag tog fram texten och så sjöng de den och jag om min VFU-student blev så imponerade och bad dem sjunga den igen när en annan kollega kom in. Kollegan fyllde år och blev både rörd och imponerad.

I helgen har vi bara varit hemma. Vi har kollat klart på den tredje säsongen av Burn Notice och jag har läst ut förra veckans smakbit Samtal från en ängel av Guillaume Musso och Kärlekens lagar av  Sarah Title. Jag har också börjat läsa King of Pride av Ana Huang.

Denna veckas smakebit kommer från God Help the Child av Toni Morrison, från sidan 3:

It’s not my fault. So you can’t blame me. I didn’t take more than an hour after they pulled her out from between my legs to realize something  was wrong. Really wrong. She was so black she scaed me. Midnight black, Sudanese black. I’m light-skinned, with good hair, what we call yellow, and so is Lula Ann’s father. Ain’t nobody in my family anywhere near that color. Tar is the closest I can think of yet her hair don’t go with the skin. It’s different – straight but curly like those naked tribes in Australia. You might think she’s a throwback, but throwback to what? Yoy should’ve seen my grandmother; she passed for whote and never said another word to any one of her children.

En smakebit på søndag: Samtal från en ängel

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I fredags var vi på sambons mosters 80-årsmiddag med svärföräldrarna, sabons morbror med fru och sambons kusiner.
Vi åt på Best Western Hedåsen. Men själv middagen var ett skämt. Fast vi hade beställt i förväg så klantade de till nästan allt. Jag och sambon fick vänta på vår förrätt tills de andra hade ätit upp sin, de glömde bort att servera mitt vin så jag fick påminna tre gånger, sambons kusiner fick fel pastarätt (med kött istället för räkor) .
Hjortytterfilén med potatiskrokett med rödvinssås och tryffelmajonnäs var jättegod men förrätten var ingen hit.
Vi hade en trevlig kväll i alla fall.

Igår var vi på vår Apocalypse Orchestras releasefest för den nya skivan på Musikhuset. Vi tog bussen dit och hem och hade en trevlig kväll med bra musik. Vår kompis E är med i bandet och hans sambo M var också där med sin syster. Vi träffade också en massa andra bekantingar.

Idag har vi inget planerat så det blir väl en del läsning, lite bloggfix och kanske lite serietittande.
Jag har precis kollat klart på den fjärde säsongen av Yellowstone.

Denna veckas smakebit kommer från Samtal från en ängel av Giillaume Musso, från sidan 4:

En mobiltelefon?
Till att börja med förstod du inte riktigt vad den skulle vara bra för, men för att inte verka omodern lät du dig övertlas att köpa en nekel modell med ett basabonnemang. I början kom du ibland på dig själv med att prata lite för högt på en restaurang, på tåget eller på en uteservering. Men det var ju praktiskt och kändes tryggt att alltid lätt kunna nå familj och vänner.
Som alla andra lärde du dig att skriva sms med hjälp av pyttesmå knappar och började skicka meddelanden i tid och otid. Som alla andra gjorde du dig av med din kalender och ersatte den med en digitral. Ivrigt matade du in numren till akla vänner, din familj och din älskare. Numren till dina ex kamouflerades, liksom koden till bankkortet du ibland glömmer.