Etikettarkiv: En smakebit på söndag

by

En smakebit på søndag: Gånglåt

Det har verkligen varit skönt med helg efter första jobbvecka. Idag har jag har tränat, städa, hälsat på svärföräldrarna , lagat mat och kollat på ett avsnitt av Vaginal Fantasy med Felicia Day, Bonnie Burton, Kiala Kaysebe och Veronica Belmont. Det har också blivit lite läst ur Gånglåt av Elin Olofsson som denna veckas smakbit kommer ifrån. Jag har ingen aning från vilken sida eftersom jag växlar mellan att lyssna  och läsa den via Storytel. Boken handlar om den kända sångerskan Sonia ”Salida” Sallström som reser tillbaka till släktgården där hon växte upp för att skriva sin självbiografi. Gården ägs av systern Gun-Britt och deras relation är inte den bästa. Gun-Britts dotter Jennys ska hjälpa sin moster hem biografin.

”Klarvaken ruskade hon på huvudet? Varför låg hon här?
Gun-Britt satte sig hastigt upp. När hon öppnade handen låg spelpjäsen där. Den hade gjort märken i huden och skurit upp en lite hudflik så att hon blödde. Så hårt hade hon hållit den lilla skon nyss. Hon spottade lite i såret och stoppade skon i fickan, för hon visste inte var Nancybeth ställt spelet.  Sedan reste hon sig. Det gick fint.
Det viktiga var att ingen sett att hon legat på golvet.”

Fler smakbitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten.

 

by

En smakebit på söndag: The Rocks

Denna veckas smakbit kommer från The Rocks av Peter Nichols som jag fått genom The English Bookshops Bookclub. Handlingen utspelar sig på Mallorca och kretsar kring ett hotell som kallas The Rocks. Det handlar om två familjer under tre generationer och osämjan mellan dem.  Historien börjar berättas 2005 och sedan hoppar den tillbaka 10-15 år i tiden med jämna mellanrum.

Smakbiten kommer från s6-7

Gerald grabbed her arm again, this time – his instinct sure – to steady her, and Lulu clutched at his shirt, but they both leaned well past recovery and began to fall. As they fell, the sight of Gerald’s face so close to hers, spittle gathered in the corners of his thin rubbery lips, was so repugnant to Lulu that she wipped her head sharply aside with disgust. When they landed, her right temple hit a jagged spur of rock. 
Gerald’s knees smashed into sharp, serrated limestone. He screamed –  a brief empty wheeze – and writhed, pushing with his torso, his excruciating hips.
They rolled together, not towards one of the flat spots where guests spread towels. They tumbled off a ledgeinto the sea.

Fler smakbitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten.

 

by

En smakebit på søndag:

I helgen har jag haft fullt upp och det har faktiskt inte blivit så mycket läst alls. I lördags åkte vi till Grängesberg och gick på Gamrocken där en massa bra band spelade. Det var riktigt kallt och när vi åkte hem var vi så nedkylda att vi satt med både rumpvärme och varmluft på i bilen. Det gjorde mig så sömnig att jag somnade. Inget läst varken på dit eller hemvägen. Så kan det gå. Vi kom inte hem förrän 02.15 och då var det bara att gå och lägga sig.

Idag sov vi riktigt länge och sedan åkte vi och firade brorsan och där blev vi kvar till 20.00. Sedan jobbat lite och nnu är det plötsligt dags att sova.

Veckans smakbit kommer från Look Who’s Back av Timur Vermes. Adolf Hitler har vaknat upp och det är 2011. Alla tror att han är en komiker. En väldigt underlig bok och jag vet iinte riktigt vad jag tycker om den..

Från s 187:

The Führer is nothing without his Volk. That is to say, the Führer is of course something, even without his Volk, but nobody can see what he is. Any person sound of mind can be made to understand this; it is as if you had sat Mozart down and not given him a piano – how would anyone have noticed that he was a genius? He would not even have beeen the performing Wunderkind alongside his sister. True, she would have had her violin, but if we take the violin away too, then what is left? Two children who can at the most recite poems in the Salzburg dialect or perform other such displays of cuteness. But who would pay to watch what takes place in any parlour at Christmastime? The  Führer’s violin, however is the Volk.
And his cohorts.

Fler smakbitar hittar ni på Flukten fra virkeligheten.

by

En smakebit på søndag: Wicked As She Wants

Helgen har som vanligt försvunnit i ett huj. Efter jobbet i fredags åkte jag ner på stan innan jag tog tåget till S-hamn. Jag köpte en liten presentpåse från Kahls till kollegan vi skulle hem till på kvällen. Det var smaksatt kaffe, geléhjärtan, choklad och skorpor. Jag köpte också med mig två buketter med tulpaner till mamma. Jag älskar tulpaner men köper dem alldeles för sällan.

Hemma hos föräldrarna blev det gos med Xantos vovven och ett bad med tillhörande badkarsläsning innan det var dags för avfärd. Vi var sex stycken hemma hos K som hade lagat tre olika pajer (broccolipaj, tacopaj och västerbottenpaj) med sallad och guacamole. Underbart gott! Till efterrätt blev det kladdkaka. Snacka om att vara proppmätta! Sedan satt vi och pratade till strax efter 0.00.
Jag sov kvar hemma hos föräldrarna och på lördagen kom bror Mya, Theo & Thor dit. Så de blev mycket lek och bus innan jag tog tåget hem 18:40. Sambon hämtade upp mig på stationen och vi  köpte hem mat och kollade på Good Mythical Morning och Big Bang Theory. Lite läsning blev det också för min del innan jag slockande.

Idag blir det en lugn dag med lite städning och annat hemmafixande.

Denna veckas smakbit kommer från Wicked As She Wants av Deliah S Dawson (del 2 i Blud-serien) som är Vampyrbokcirkelboken denna gång. Allt utspelar sig i en annan värld Sang där vampyrer kallas för Bludmen. Vår huvudkaraktär i boken heter Ahnastasia och är en bludprinsessa i Muscovy. Hon vaknar upp i en resväska efter att ha varit försvunnen i flera år. Den första hon ser är musikern Caspar Sterling. Som ni ser av framsidan är det en paranormal romancebok…
Smakbiten kommer från s 225:

After placing my ticket on the bedside table, I held my arms out wide and  flopped backwards  onto the bed. It billowed underneath me like a cloud, and I rolled around and giggled. The most expensive cars had been booked in advance, but I couldn’t summon  a single complaint about this room, purchased with the proceeds of one stone with plenty left over.The bed was my own, soft and luxurious. Two vials were soon to be delivered by the carhop, and all was well with the world for the next sixteeb hour. Once we arrived in Muscovy, things were bound to get complicated but I would relish comfort for as long as I could.

Fler smakbitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten.

by

En smakebit på søndag: Kemisten av Stephanie Meyer

Den här helgen så har jag/vi varit ovanligt sociala. i fredags firade vi i arbetslaget våra kollegor som fyllt 50 och 20 år. Det blev en rejäl festlighet med Italiens buffé och lekar. Festen slutade inte förrän efter två eller det var då jag och de flesta andra åkte hem.
Igår var sambon och jag först och hälsade på en kompis som ligger på sjukhus. Sedan var vi bjudna till Forsbacka herrgård på Afternoon Tea för att fira hans moster som fyllde 72 år. Riktigt mumsigt!
Idag var vi först ner på stan och shoppade innan vi fikade hos Y som fyllde år.

Dagens smakbit kommer från Kemisten av Stephanie Meyer (författaren till Twilight-serien). Det är en spänningsroman och handlar om Juliana som arbetade för den amerikanska regeringen på en hemlig enhet. Men hon har hållit sig gömde i flera år efter de försökte döda henne. Nu har hon blivit kontaktad av sin gamla arbetshivare. De behöver hennes hjälp med att oskadliggöra en man som kan döda flera tusen oskyldiga. Ska Juliana ta jobbet? Jag har bara dryga 100 sidor kvar men smakebiten kommer från s 16

Hon stapplade in genom den enda dörren till sitt sovrum och gick igenom hela rutinen gående i sömnen. Det var tillräckligt mycket ljus som sipprade in genom de tunna persiennerna – röd neon från bensinstationen på andra sidan vägen – för att hon skulle kunna låta bli att tänka. Först lade hon de långa dunkuddarna på dubbelmadrassen som tog upp det mesta av utrymmet därinne, så att de vagt påminde om en människokropp. Sedan stoppade hon in de förslutna plastpåsarna fyllda med Halloweenblod i örngotten. På nära håll var blodet inte så övertygande, men påsarna låg där ifall en inkräktare skulle slå sönder fönstret, föra undan persiennerna och skjuta från den utkikspunkten. I den skumma neonbelysningen skulle han inte se någon skillnad. 

Fler smakbitar hittar ni på Flukten fra virkeligheten.

 

by

En smakebit på søndag: Boy, Snow, Bird

Jag har ju varit hemma från jobbet med en dunderförkylning under hela förra veckan. Jag var till och med för sjuk för att kunna koncentrera mig på att läsa. Som tur är så finns det ju ljudböcker så både Främlingen av Harlan Coben och I bunkerläkarens våld blev lyssnade på. Jag har också kollat på en massa avsnitt av The Carrie Diaries. Sambon och jag har äntligen tittat på Gone Girl förresten (ja jag har läst boken) och den var riktigt bra!

Det var inte förrän igår som jag började känna mig som en människa igen. Då var vi hem till sambons föräldrar på kalas för sambons 94-årige morfar. På kvällen var vi hem till några kompisar och spelade Vem vet mest och Retro. Roliga spel båda två!

Denna veckas smakebit kommer från Boy, Snow, Bird av Helen Oyeyemi, från sidan 80:

”The morning I turned twenty-two I put twenty-two dollars cash into an envelope addressed to Mr. Frank Novak and mailed it to Mia’s address in Worcester. It was the sum total of the money I stole plus interest. Mia was to mail the envelope to a friend she had in New York, who’d drop it into the rat catcher’s letterbox and make him wonder if I was around. I didn’t enclose a note , though there were a few things I’d have liked to say. Restraint is classier.”

Fler smakbitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten:

by

En smakebit på søndag: Vi är en

Jag har gått och blivit rejält förkyld här på kvällen. Sambon var hemma från jobbet med samma sjuka onsdag-fredag förra veckan och nu är det tydligen min tur. Jag var hemma hos bror, Mya , Theo och Thor på eftermiddagen men började känna mig trött och snorig då. Sen har det bara blivit värre här på kvällen. Så jag har redan talat om för kollegorna att jag inte kommer imorgon och inte heller på tisdag. Jag snyter mig hela tiden och det kliar i halsen..

Veckans smakebit kommer från Vi är en av Sarah  som handlar om Tippy och Grace som är sammanvuxna tvillingar. De är 16,5 år gamla och ska börja på highschool efetr att ha varit hemskolade i alla år. Jag vet inte riktigt varifrån smakebiten kommer eftersom jag lyssnade och läste boken via Storytel. Boken är skriven med prosalyrik.

”Befruktning är möjlig” , sa
doktor Derrick
för tre år sedan
när vi fick vår första mens.
”Men det går inte
att bära ett foster
i sammanväxta livmödrar.
Innan det är fullgånget har
antingen
ni själva
eller
fostret dött”
Det är hans
fackmannamässiga
uppfattning.
Å andra sidan
sa han till mamma
att vi inte ens skulle
överleva vår tvåårsdag.
Men
vi lever än.

Fler smakebitar hittar ni på Flukten fra virkeligheten.

by

En smakebit på søndag: The Copper Gauntlet

Eftersom Cramathon håller på för fullt så läser jag en av böckerna som jag hade på min TBR, The Copper Gauntlet. Annars har det varit en lugn dag. Vi kom hem efter 01 inatt efter att ha varit på konsert i Stockholm (Behemoth & Amon Amarth på Fryshuset). L sov kvar hemma hos oss och vi kom nog inte i säng förrän vid 02.

Det blev ett besök på Claes Ohlsson för att köpa lim efter som jag behövde göra iordning några grejer till julpysslet.

Så blev det en del julklappar inslagna och lite kollande på youtube. Helt plötsligt var klockan 18.30 och det var dags för en träff med Vampyrbokcirkeln. Vi skulle ha läst Changeless och kollat på Underworld:Evolution. Jag valde att läsa Soulless 2 (a.k.a. Changeless) som manga. Vi hade en trevlig träff och sedan var det dags för tacos och ett avsnitt av Selmas saga.

Resten av kvällen har jag legat i soffan och läst medan sambon spelat Overwatch.

Men tillbaka till veckans smakebit som alltså kommer från The  Copper Gauntlet av Cassandra Clare & Holly Black s 159:

Havoc, quiet! Shhhhhh!” Call said, but the wolf kept on barking, shoving his snout into the cap between the barn doors and scratching the wood with his paws.
””What do you see, boy?” Aaron asked. ”Is there something out there?”
Tamara took a step toward the wolf. ”Maybe your dad came back.”
Call’s heart gave a wild thump. he ran to the door that havoc was nosing at and pulled it back, opening the barn to the cold air outside.
Havoc darted past him. The night was quiet. The Moon was a sliver in the sky. Call had to squint to see his wolf dart across the lines of wrecked cars, looking humped and unnatural in the darkness.
”What’s that?” It was Jasper, his voice a scared whisper, pointing.

The Copper Gauntlet är den andra delen i Magisterium-serien. Den första heter The Iron Trials.

Fler smakebitar hittar ni på Flukten fra virkeligheten.

by

En smakebit på søndag: Bridget Jones: Mad About the Boy

ensmakebit

Det har inte blivit mycket läst i helgen. I fredags va det julfest med jobbet. Visserrligen kom jag hem strax efter 12 emn på fredagar brukar jag vara sopslut ändå. Så på lördagen sov jag länge och sedan kollade vi ikapp på julkalendern och Good Mythical Morning och såg även ett avsnitt av Hostorieätarna. Vi var också en sväng till Köpis och handlade lite julklappar. Kvällens middag blev prinskorv, klyftpotatis och rödbetssallad.
Idag, söndag, blev det ännu en sovmorgon. Sedan har det kollats på olika booktubers, julkalendern m.m. Vi har också varit till svärföräldrarna och ätit stek med hasselbackspotatis med ädelostsås. Mums!

Denna veckans smakebit kommer från Mad About the Boy som handlar om Bridget Jones. Det är den tredje boken och kom redan 2013. Den senaste filmen Bridget Jones Baby är inte baserad på den här. Helen Fielding har skrivit sin egen Bridget Jones Baby 2016 och då är det Mark Darcy och Daniel Cleaver som är möjliga pappor.

I Mad About the Boy är Bridget ensam med två små barn. Jag vill inte avslöja vad som hänt. Smakebiten kommer från sidan 51:

Thursday 24 May 2012
179lb (hu9, pounds lost 0, Twitter followers 0, protein chocolate bars consumed 28, chocolate protein  puddings consumed 37, number of meals replaced by chocolate bars or pudding 0, avarage numbers of calories per day eaten combining normal food with protein products 4 798

Just went to Obesity Clinic for first week’s progress weigh in.
´Bridget´, said the nurse, ´you’re supposed to replace the meals with the protein products, not eat them as well.

9.15 p.m. Children are asleep. Oh, God, I’m so lonely. Twitter follower-less, fat, hungry and sick of effing obesity products. Hate this time of the day when children are asleep. Should be relaxing and fun instead of lonely. Right. Am not going to wallow in it. In next tree months am going to:

  • Lose 75 lb
  • Gain 75 Twitter followers
  • Write 75 pages of screenplay
  • Learn to operate television
  • Find friend with children same age who lives nearby so whole evening is fun instead of chaos followed by grated cheese stuffing-fest.

Fler smakebitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten..

by

En smakebit på søndag

ensmakebit

Det har varit en lugn helg här hemma när vi båda har varit förkylda. Det har blivit en del läst, en hel del booktubevideos sedda och två Underworld-filmer sedda.

Veckans smakebit kommer från Here´s Looking At You av Mhairi McFarlane, från s 5. Vi kommer in precis när huvudpersonen Aurelia ska gå ut på scenen för att mima tillsammans med skolans snyggaste kille James. Aureliana som är mobbad på grund av sin övervikt och sitt italienska ursprung. Kanske kan det här vara hennes chans att få alla att se henne på ett nytt sätt. Tyvärr blir det inte så utan hon blir bombarderad av bakelser, kakor och godis:

img_40111

And then came a hurricane of Quality Street, as the air filled with a blizzard of shiny, multi-colourd sharpnel. Mr Towers turned the music off and started shouting to try to restore order, but all in vain.
Aureliana looked over in desperation at James. He was bent nearly double with laughter. His friend Laurence had one arm slung round his best mate’s head, the other arm busy with a fist-pumping triumhal gesture.
Lindsay and Cara had tears of mirth streaming down their maquillaged faces, holding each other for support.
It took a moment for Aureliana to accept what was happening.
That this had been planned from the start.

Fler smakebitar finns på Flukten fra virkeligheten.