En smakebit på söndag: Vargarnas tid

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I fredags fyllde Theo 12 år så jag och sambon åkte vi hem till brorsan och Mya för att fira honom. Det är inte så lätt med presenter till honom så han fick en platta med coca-cola och så swishade jag en slant. Han demonstrerade också sitt nya tangentbord.

Jag har läst ut 438 dagar av Johan Persson & Martin Schibbye och sedan läste jag Jag ska vara drottning här: Min berättelse av Imenella Mohamed & Nina Wähä som jag både lyssnade på och läste. Det är Imenella själv som läst in den.  Sen har jag också läst Den blå tråden av Anne Tyler.

Denna veckas smakebit kommer från Vargarnas tid av Elisabet Nemert från 21:

Det var tidig morgon på Lilla Skogstorp. Ute sjöng fåglarna vår och inne i husets kammare där Magdalena hade sin säng rådde frid. Ett spinnande grått nystan låg hoprullat vid hennes fötter och från kaminen hördes det rogivande knastret när lågorna slickade vadklabbarna. Och om hon lyssnade riktigt noga kunde hon höra rösterna från förr, föräldrarnas, morbroderns och syskonens, som en hälsning från det som en gång varit. Det lilla huset, där så många levt sina liv i glädje och sorg, hade en själ. Det var som om huset levde och det var på intet sätt skrämmande, tvärtom. Hon var själv en länk i den långa släktkedjan och i en dunkel framtid skulle kanske också hennes egna barn och barnbarn sitta här i kammaren och lyssna till historier från förr. Det var en trösterik tanke.
Den grå katten sträckte vällustigt på sig och ålade sig upp på hennes bröst.

En smakebit på söndag: Angelz

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Helgen har flugit förbi efter en vecka med snöskottning och mycket på jobbet. (som vanligt). Jag har tillsammans med en kollega blivit arbetsplatsombud och skyddsombud. Jag har varit atbetsplatsombud förut i flera år men inte på min nuvarande skola.

I torsdags råkade jag se att ett av mina favoritband skulle spela i Falun på Dalaslammer dagen efter. Så vi köpte biljett och åkte iväg efter 18.00. Det var lite trafik men ganska kallt. Vi kollade på Retribution, Blodskam och Vomitory. Retribution var jättebra men Vomitory var bäst! Vi träffade också vår kompis Y med hennes karl och vår andra kompis T som var där med sin syster. Kul att träffa trevligt folk.
Det gick bra att köra hem men vi var riktigt trötta när vi kom hem igen.


Igår tog jag en rejäl sovmorgon och åt sedan brunch framför booktube. Sen körde jag en massa tvätt, skrapade tapeter medan jag började lyssna på Angelz av Mons Kallentoft och dammsög. Sambon fixade smaskig mat teriakikyckling med vitlöksris och sedan var ddet dags för mig att åka till Sandviken med Mya för att se Peter Jöback & Ola Salo: A show extravaganza. Det var så mycket trafik till Göranssons arena att vi hoppade av 500-600 meter innan och gick sista biten.
Det var en helt otroligt show som var värd varenda krona! Extranumret när de sjöng Guldet blev till sand tillsammans var pricken över i.

Idag har jag inte gjort många knop. Har bara gosat med katterna, kollat på booktube och skrivit lite inlägg til bloggen. Jag hoppas kunna avsluta denna veckas smakebit Angelz av Mons Kallentoft idag.
Smakbiten kommer från sidan 7:

Ska jag dö nu, tänker Zack Herry och stirrar in i pistolmynningen som riktas mot hans huvud.
Jag vill inte dö.
Jag får inte dö.
Barnen behöver mig. Xavier, Eos.
Hebe behöver mig.
Mynningen är svart, ögonen bakom den ännu svartare, som om all missriktad godhet och ondska samlats i en enda förvirrad person, i en ännu mer förvirrad tid. 
Men jag vill inte lämna tiden.

En smakebit på söndag: Charlies fiende

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Full fart som vanligt på jobbet med några extra långa dagar.
Jag har läst Månsken och mozzarella av Christoffer Holst under veckan och läst ut Fem kvinnor av Hallie Rubenhold som handlar om de fem kvinnorna som mördades av Jack the Ripper. Jag har också fortsatt att läsa Knight’s Shadow av Sebastien de Castell.
Igår åkte vi hem till vår kompis C som flyttat till Norrsundet. Hon hade en mysig lägenhet i ett väldigt trevligt område med fin natur och havet nära.
Idag har jag städat hela huset och kört en del tvätt. Sambo har fixat ute med postlådan som flyttades när de skulle fälla trädet på vår framsida. Sen var vi bjudna till svärföräldrarna på Fars dagsmiddag. Det serverades  en sallad med fänkål, äpple, avocado, räkor och citron med rostat bröd, sen var det schnitzel med rökt mozzarella och klyftpotatis och semifreddo med choklad och mandarin till efterrätt. Supergott!

Denna veckas smakebit kommer från Charlies fiende av Simona Ahrnstedt, från sidan 5:

Charlie Anderson spanade mot den bruna entrédörren. Hon hade parkerat en bit bort och försökte att inte dra uppmärksamhet till sig. Hennes bil, en splitterny grå Toyota var varm och ombonad, men utanför var det minusgrader och snöfall. En typiskt råkall februarudag i Stockholm. Fastigheten som Charlie bevakat den senaste timmen låg på en mindre gata på Östermalm i Stockholm. Hyresgästerna bestod mest av kontor och mindre företag. Ett fönster på bottenvåningen, ut mot gatan, hade tjocka fördragna gardiner med noll insyn, men det fanns en handskriven skylt om att det erbjöds massage därinne. Det var den lokalen och den ingången Charlie hade span på. Hon var på helspänn, vågade inte släppa den med blicken en sekund.
Därinne köpte män sex.

En smakebit på söndag: Sunshine

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I veckan har vi haft FN-storsamling där treorna läste egenskrivna dikter och hela skolan sjöng några sånger tillsammns. Andreassalen pyntades med flaggor som våra elever gjort. De hade fått välja vilken flagga de ville.
I fredags var flera elever och lärare utklädda och det var Halloweendisco. Ettorna hade sitt Halloweenmy i sina klassrum med Scooby Doo, pyssel, popcorn och dans.


Sen på kvällen var jag på AW med kollegorna. Vi började med att äta på Texas Longhorn. God mat! Sen gick vi ner på Olearys där vi spelade shuffle board. Jag är inte bra på det. Sen hade vi bokat karaokerummet en timme. Det var också kul!
Sen kom sambon och hämtade mig och skjutsade hem några kollegor.

Igår var vi bara hemma och latade oss. Jag kollade på olika booktubes och läste. Jag läste Portalträdet del 1 (Norrsken #5) av Malin Falch, Supernova (Amulett #8) och Vågryttare (Amulett #9) av Kazu Kabuishi och Pine av Francine Toon. De tre första är graphic novels för barn så de var väldigt lättlästa.

Idag har vi krattat löv och släng dem i bostadssföreningens container. Snart ska vi åka upp till mina föräldrar och fira pappa som fyller år imorgon.
Denna veckas smakebit kommer från en riktig hyllvärmare, Sunshine av Robin McKinley. Från sidan 12:

I sat  on the sagging porch, swinging my legs and feeling the troubles of the day draining out of me like water. The lake was beautiful: almost flat calm, the gentlest lapping against the shore, and silver with moonlight. I’d had many good times here: first with my parents, when they were still happy together, and lateron with my gran. As I sat there I began to feel that if I sat there long enough I could get to the bottom of what was making me cranky lately, find out if it was anything worse than poor-quality flour and a somewhat errant little brother. 
I never heard them coming. Of course you don’t, when they’re vampires.

En smakebit på söndag: Den orangea Qwanden…och himlen färgades röd

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Under veckan som gått har jag läst ut förra veckans smakebit Mysteriet i Cinnamon Falls och Flod av döda själar av Liz Moore. Sen hörde en kompis syster av sig och undrade om jag ville läsa hennes kompis fantasyroman som han skrivit och det ville jag ju. Så jag började läsa den i torsdags och är snart klar med den. Den heter Den orangea Qwanden… och himlen färgades röd.
Jag har också fortsatt att lysna på The Blue Sisters av Coco Mellors.

I fredags städade jag sen fick jag feeling och började dra ner tapeterna i hallen. Vi har köpt nya tapeter förra helgen och jag har stört mig på de gamla tapeterna länge nog nu.


Igår fortsatte jag läsa Den orangea Qwanden och kolla på booktube. Senare på kvällen blev det norrsken och jag åkte med brorsan och Mya till Furuviks kajen och kollade.

Denna veckas smakebit kommer från Den orangea Qwanden… och himlen färgades röd av Mikael Sjösten, från sidan 79:

Leon såg det stora eldhavet  komma emot honom.  Paniken bultade i bröstet. Flaskan! Han tog blixtsnabbt up Mastiks flaska från fickan, fick av korken och drack allt i ett svep. Plötsligt virvlade allting till och han var i en ny tunnel, nu utan något eldhav framför sig. Han hann inte ens reagera förrän han flög ut ur öppningen och ramlade ihop på ett golv. När han tittatde upp såg han Mastik och Sekel titta på honom. Nu pustade han ut, det lyckades.
– Välkommen tillbaka, sa Sekel och räckte honom en hand. Han tog den och kom upp på fötter, de gick och satte sig vid den varma elden. Det värkte både här och där, resorna tog på den gamla kroppen, han var inte 25 längre.

En smakebit på söndag: The Disappeared

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Under veckan som gått har jag mest läst ut Djävulsring av Frida Skybäck och Mina vänner av Fredrik Backman. Gillade Djävulsring men älskade Mina vänner.
Jag och sambon har sett på Only Murders in the Building och sett klart på The Summer I Turned Pretty. Vi har hunnit se ett avsnitt av TaskMaster med.
Det har varit många kollegor som varit sjuka under veckan så vi har haft många vikarier. Det har haltat sig fram kan en säga… Så jag har varit ganska slutkörd den här veckan. Tur att jag har min lärarstudent. Jag har också hunnit haft en del utvecklingssamtal så nu har jag bara två kvar.

I fredags gick jag till Biståndsgruppens butik och köpte hela Enid Blytons Äventyrsserie på engelska för 75 kronor. Jag köpte också tre barnböcker Kenta och barbisarna, Otur i borgen och Vi vill ha disco för 30 kr. Sen gick jag ner på Akademibokhandeln där jag köpte Katabasis och Mysteriet i Cinnamon Falls. Sen mötte jag sambon och gick The International Food Market på Stortorget i Gävle. Vi köpte tre olika Gouda-ostar och olika sorters fudge. Sen köpte vi hem varsin sandwich. Jag vald en Club Sandwich med kyckling och sambon tog en Philly Steak Sandwich.
Igår var vi till Sandviken till Nya bokhandlen som hade 30% på allt. Jag fick ju ett presentkort av svärföräldrarna så jag köpte James av Percival Everett, The Midnight Library av Matt Haig och The Wedding People av Alison Epach. Jag köpte också en väldigt fin anteckningsbok.
Sedan åkte vi till Köpis och jag köpte Nightshade av Michael Connelly för där finns också en bokhandel som ägs av ägaren till Nya bokhandeln så presentkortet gällde där också. Jag köpte en mjukglass med lemon curd. Sen åkte vi till sambons morbror och firade att han fyllde 65 år och att sambon mamma fyllde 75 år med att äta middag och fika.

Alla nya böcker.

Idag har vi inga planer utan jag tänker bara ta det lugnt.

Denna veckas smakebit kommer från The Disappeared av Kim Echlin, från sidan 3:

Mau was a small man with a scar across his left cheek. I chose him at the  russian market from a crowd of drivers with soliciting eyes. They drove bicycles an tuk tuks, rickshaws and motos. A few had cars. They pushed in against me, trying to gain my eye, to separate me from the crowd. 
The light in Mau´s eyes was a pinprick through black paper. He accessed and calculated.. I chose him because when he stepped forward, the others fell back. I told him it might take many nights. I told him I needed to go to all the nightclubs of Phnom Penh. The light of his eyes twisted into mine. When I told him what I was doing, the pinprick opened and closed over a fleeting compassion. Then he named his price, which was high, and said, I can help you, borng srei.

En smakebit på söndag: Hon ångrar sig inte

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Det har varit fullt upp på jobbet och jag har inte läst speciellt mycket alls. Jag läste inte ut någon bok förrän idag…
I fredags fick jag två fina buketter av en kollega. Jag fyllde år igår. Så hon gav mig en bukett solrosor och en bukett frå ehnnes egen trädgård. Så vackra !

I igår kom mamma, pappa, brorsan, Mya, Theo, Thor och svärföräldrarna hit och firade mig. Mamma hade med sig en hemmagjord  smörgåstårta och jag hade köpt en prinsesstårta och bakat en morotstårta.
Idag var jag på sammandrag med Thors lag hela dagen. Det blev sju(!) matcher innan det var klart. Vädret var väldigt varierande med regn, solsken och stora temperaturskillnader.

Denna veckas smakbit kommer från Hon ångrar sig inte (som jag nog haft en smakbit från förut) av Mary Kubica. Från sidan 88:

Såren och blåmärkena i Caitlin Becketts ansikte är jobbiga att se. Jag tror aldrig att jag kommer kunna vänja mig vid dem. 
Hon hade krossfakturer och mjukdelsskador på skallen och i ansiktet. Näsan och käken är brutna och hon har blåtiror på båda  ögonen. Hon saknar tänder. Resten av hennes kropp är ännu värre, ett virrvarr av brutna ben, avslitna ledband och krossår. Hennes extremiteter är dödvikt. Jag kan flytta dem hoit och dit och de bara faller slappt tillbaka när jag lyfter dem, om jag skulle släppa dem.
Många av hennes skador är synliga och uppenbara. Men det finns saker som läkarna inte vet än, som ifall hon har fått några nervskador och om hon, ifall hon vaknar, kommer att kunna göra saker som att blinka, tugga, le. Hon kanske behöver opereras för att reparera skadorna, för att återställa den förlorade funktionsförmågan och förbättra hennes utseende, om hon skulle överleva, så att hon en dag kan se ut som i alla fall en version av sig själv.

En smakebit på söndag: Mina vänner

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I fredags när jag kom hem från jobbet blev jag jätteförkyld och har varit sjuk hela helgen med snuva och ont i huvudet. Ingen feber dock.
I lördags skulle jag och sambon varit till E & M på fest för att fira att deras altan som vi hjälpt till att bygga (med flera andra) äntligen är färdig. Men det blev ju inget av.
Så istället har vi varit hemma och jag har kollat på booktube, sett på tv-serier och läst ut Dream Count av Chimamanda Ngozi Adichie.

Denna veckas smakebit kommer från Mina vänner av Fredrik Backman som jag fick hem från Bokus i fredags. Från sidan 9:

Louisa är en tonåring, alltså den bästa sortens människa. Bevisen för detta är mycket enkla: Små barn tycker att tonåringar är de bästa människorna, och tonåringar tycker att tonåringar är de bästa människorna, de enda som inte tycker att tonåringar är de bästa människorna är vuxna. Vilket givetvis beror på att vuxna är den sämsta sortens människor.

En smakebit på söndag: Dream Count

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I måndags var jag till Furuvik med Mya, Theo och Thor. Vi kollade på djuren, åkte radiobilarna, Draken, Spökjakten, Flodfärden och Tekopparna. Mya och Thor åkte Skytower också. På väg ut ur parken kollade vi på lemurerna och de två röda vari. Oj vad de sistnämnda hoppade, sprang runt och lekte. De var jättehögt uppe i trädet.
Thor följde med mig hem ooch lekte med katterna i några timmar.

I tisdags städade jag och sen kom Thor hit igen. Han lekte med katterna och sen gick vi till skolgården och spelade fotboll.
I onsdags började jag jobba igen och tog bussen till jobbet. Det är drygt när det fortfarande är sommartidtabell efersom de går var  20 minut och jag ofta missar när jag ska byta buss på stan eftersom den första bussen alltid är sen.
Det gick bra att börja jobba igen. Kul att träffa kollegorna igen och de nya lärarna i fyran.
När jag kom hem tog sambon och jag en kvällspromenad.

På tordagen var det riktigt varmt. Men det kände en inte av så mycket för vi har så kallt på skolan. Efter jobbet ringde Thor och frågade om jag ville följa med till Furuvik och bada. Så det blev kvällsbad.

I helgen har vi bara varit hemma. Jag har läst en del barnböcker som jag lånade hem från biblioteket i fredags. Vi har också fortsatt kolla på Shrinking och sett de tre sista avsnitten av Tordyveln flyger i skymningen.

Idag ar jag tränat och ska fixa lite med bloggen. Klockan fem ska vi till svärföräldrarna på middag.

Denna veckas smakebit kommer från Dream Count av Chimamanda Ngozi Adichie, från sidan 3:

I have always longed  to be known, truly known, by another human being. Sometimes we live for years with yearnings that we cannot name. Until a crack appears in the sky and widens and reveal us to ourselves, as the pandemic did, because it was during lockdown that I began to sift through my life and give names to long unnamed. I vowed at first to make the most of this collective sequestering: if I had no choice but to stay indoors, then I woukd oil my thinning edges every day, drink eight tall glasses of water, jog on the treadmill, sleep long, luxurious hours, and pat rich serums on my skin. I would write new travel pieces from unused notes, and if lockdown lasted long enough, I might finally have the heft I needed for a book.
But only days in, and I was spiralling inside a bottomless well.

 

En smakebit på söndag: Döda drömmars ö

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I onsdags åkte jag och sambon till Stockholm över dagen. Vi tog tåg till Uppsala och bytte där till pendeltåget till Stockholm central. Första tåget blev försenat p.g.a. motorfel men vi kom fram till Stockholm en halvtimme senare.
Vi gick till Kulturhuset och kollade på utställningen Total Metal. Det var jättekul att se den och väldigt intressant. Så mycket igenkänning.
När vi hade kollat klart och skulle ta hissen ner (vi var på femte våningen) så stod det att hissarna var avstäng p.g.a. brand i byggnaden. Men vi hörde inget larm men tog rulltrapporna ner som också var avstängda. Larmet hördes inte förrän på tredje våningen. Det gick bra att komma ut och brandbilarna kom när vi precis kommit ut.


Sen gick vi till SF-bokhandeln och jag köpte två böcker.
Efter det gick vi på en hamburgerställe. Det var riktigt gott.
Vi gick också till Soundpollution och kollade på skivor. Sambon köte en cd-skiva. Det är verkligen nostalgi att gå dit. Jag brukade alltid gå dit  med mina kompisar när vi åkte ner till Stockholm när jag gick i högstadiet/gymnasiet och även senare.
Vi hittade också till Barrels där vi provade några nya (för oss)  IPA. NOm Nom (Stigbergets), STOCKHOLM JUICE och Megalodon.

Sedan var det dags att åka tillbaka hem  med tåget. Jag läste också hela Vykort från en mördare av Mattias Edvardsson på tågen och sedan hemma i soffan.
I torsdags var jag ner på Gävle Stadsfest och kollade på Smash Into Pieces med Mya.


Sen åkte vi upp till stugan på fredageftermiddagen när Mya jobbat klart. Brorsan, Theo och Thor var redan där. Vi var där till idag och jag har badat, läst, spelat plump, yatzy och umgåtts med mina föräldrar. Jag läste äntligen ut A Conjuring of Light av V.E. Schwab. Så bra!

Denna veckas smakebit kommer från Döda drömmars ö av Helena Dahlgren, från sidan 7:

Vi bestämmer själva hur vår historia ska sluta. Så brukar Cordelia säga till oss under våra lektioner, men jag har nog aldrig förstått vad hon menat förrän nu. Inte på riktigt. Jag låter orden sjunka in samtidigt som vågorna för mig längre bort från ångbåtsbryggan. Ovanför klipporna sträcker huset ut sig som en mörk hägring, men ingen står vid fönstreti tornrummet ikväll.
Mina armar jobbar febrilt med att hålla mig ovanför vattenytan. Lungorna är redan slutkörda. Det är så svårt att få luft.
Det är då jag tänker på det, att det är så här min historia slutar. 
Kanske var det ödet som förde mig hit. I så fall är det också ödet som ska föra mig härifrån nu. Ner i det svarta, skummande havet. Ut i evigheten, vad det än är. Var det meningen hela tiden?