En smakebit på söndag: Hon ångrar sig inte

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Det har varit fullt upp på jobbet och jag har inte läst speciellt mycket alls. Jag läste inte ut någon bok förrän idag…
I fredags fick jag två fina buketter av en kollega. Jag fyllde år igår. Så hon gav mig en bukett solrosor och en bukett frå ehnnes egen trädgård. Så vackra !

I igår kom mamma, pappa, brorsan, Mya, Theo, Thor och svärföräldrarna hit och firade mig. Mamma hade med sig en hemmagjord  smörgåstårta och jag hade köpt en prinsesstårta och bakat en morotstårta.
Idag var jag på sammandrag med Thors lag hela dagen. Det blev sju(!) matcher innan det var klart. Vädret var väldigt varierande med regn, solsken och stora temperaturskillnader.

Denna veckas smakbit kommer från Hon ångrar sig inte (som jag nog haft en smakbit från förut) av Mary Kubica. Från sidan 88:

Såren och blåmärkena i Caitlin Becketts ansikte är jobbiga att se. Jag tror aldrig att jag kommer kunna vänja mig vid dem. 
Hon hade krossfakturer och mjukdelsskador på skallen och i ansiktet. Näsan och käken är brutna och hon har blåtiror på båda  ögonen. Hon saknar tänder. Resten av hennes kropp är ännu värre, ett virrvarr av brutna ben, avslitna ledband och krossår. Hennes extremiteter är dödvikt. Jag kan flytta dem hoit och dit och de bara faller slappt tillbaka när jag lyfter dem, om jag skulle släppa dem.
Många av hennes skador är synliga och uppenbara. Men det finns saker som läkarna inte vet än, som ifall hon har fått några nervskador och om hon, ifall hon vaknar, kommer att kunna göra saker som att blinka, tugga, le. Hon kanske behöver opereras för att reparera skadorna, för att återställa den förlorade funktionsförmågan och förbättra hennes utseende, om hon skulle överleva, så att hon en dag kan se ut som i alla fall en version av sig själv.

En smakebit på söndag: Mina vänner

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I fredags när jag kom hem från jobbet blev jag jätteförkyld och har varit sjuk hela helgen med snuva och ont i huvudet. Ingen feber dock.
I lördags skulle jag och sambon varit till E & M på fest för att fira att deras altan som vi hjälpt till att bygga (med flera andra) äntligen är färdig. Men det blev ju inget av.
Så istället har vi varit hemma och jag har kollat på booktube, sett på tv-serier och läst ut Dream Count av Chimamanda Ngozi Adichie.

Denna veckas smakebit kommer från Mina vänner av Fredrik Backman som jag fick hem från Bokus i fredags. Från sidan 9:

Louisa är en tonåring, alltså den bästa sortens människa. Bevisen för detta är mycket enkla: Små barn tycker att tonåringar är de bästa människorna, och tonåringar tycker att tonåringar är de bästa människorna, de enda som inte tycker att tonåringar är de bästa människorna är vuxna. Vilket givetvis beror på att vuxna är den sämsta sortens människor.

En smakebit på söndag: Dream Count

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I måndags var jag till Furuvik med Mya, Theo och Thor. Vi kollade på djuren, åkte radiobilarna, Draken, Spökjakten, Flodfärden och Tekopparna. Mya och Thor åkte Skytower också. På väg ut ur parken kollade vi på lemurerna och de två röda vari. Oj vad de sistnämnda hoppade, sprang runt och lekte. De var jättehögt uppe i trädet.
Thor följde med mig hem ooch lekte med katterna i några timmar.

I tisdags städade jag och sen kom Thor hit igen. Han lekte med katterna och sen gick vi till skolgården och spelade fotboll.
I onsdags började jag jobba igen och tog bussen till jobbet. Det är drygt när det fortfarande är sommartidtabell efersom de går var  20 minut och jag ofta missar när jag ska byta buss på stan eftersom den första bussen alltid är sen.
Det gick bra att börja jobba igen. Kul att träffa kollegorna igen och de nya lärarna i fyran.
När jag kom hem tog sambon och jag en kvällspromenad.

På tordagen var det riktigt varmt. Men det kände en inte av så mycket för vi har så kallt på skolan. Efter jobbet ringde Thor och frågade om jag ville följa med till Furuvik och bada. Så det blev kvällsbad.

I helgen har vi bara varit hemma. Jag har läst en del barnböcker som jag lånade hem från biblioteket i fredags. Vi har också fortsatt kolla på Shrinking och sett de tre sista avsnitten av Tordyveln flyger i skymningen.

Idag ar jag tränat och ska fixa lite med bloggen. Klockan fem ska vi till svärföräldrarna på middag.

Denna veckas smakebit kommer från Dream Count av Chimamanda Ngozi Adichie, från sidan 3:

I have always longed  to be known, truly known, by another human being. Sometimes we live for years with yearnings that we cannot name. Until a crack appears in the sky and widens and reveal us to ourselves, as the pandemic did, because it was during lockdown that I began to sift through my life and give names to long unnamed. I vowed at first to make the most of this collective sequestering: if I had no choice but to stay indoors, then I woukd oil my thinning edges every day, drink eight tall glasses of water, jog on the treadmill, sleep long, luxurious hours, and pat rich serums on my skin. I would write new travel pieces from unused notes, and if lockdown lasted long enough, I might finally have the heft I needed for a book.
But only days in, and I was spiralling inside a bottomless well.

 

En smakebit på söndag: Döda drömmars ö

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I onsdags åkte jag och sambon till Stockholm över dagen. Vi tog tåg till Uppsala och bytte där till pendeltåget till Stockholm central. Första tåget blev försenat p.g.a. motorfel men vi kom fram till Stockholm en halvtimme senare.
Vi gick till Kulturhuset och kollade på utställningen Total Metal. Det var jättekul att se den och väldigt intressant. Så mycket igenkänning.
När vi hade kollat klart och skulle ta hissen ner (vi var på femte våningen) så stod det att hissarna var avstäng p.g.a. brand i byggnaden. Men vi hörde inget larm men tog rulltrapporna ner som också var avstängda. Larmet hördes inte förrän på tredje våningen. Det gick bra att komma ut och brandbilarna kom när vi precis kommit ut.


Sen gick vi till SF-bokhandeln och jag köpte två böcker.
Efter det gick vi på en hamburgerställe. Det var riktigt gott.
Vi gick också till Soundpollution och kollade på skivor. Sambon köte en cd-skiva. Det är verkligen nostalgi att gå dit. Jag brukade alltid gå dit  med mina kompisar när vi åkte ner till Stockholm när jag gick i högstadiet/gymnasiet och även senare.
Vi hittade också till Barrels där vi provade några nya (för oss)  IPA. NOm Nom (Stigbergets), STOCKHOLM JUICE och Megalodon.

Sedan var det dags att åka tillbaka hem  med tåget. Jag läste också hela Vykort från en mördare av Mattias Edvardsson på tågen och sedan hemma i soffan.
I torsdags var jag ner på Gävle Stadsfest och kollade på Smash Into Pieces med Mya.


Sen åkte vi upp till stugan på fredageftermiddagen när Mya jobbat klart. Brorsan, Theo och Thor var redan där. Vi var där till idag och jag har badat, läst, spelat plump, yatzy och umgåtts med mina föräldrar. Jag läste äntligen ut A Conjuring of Light av V.E. Schwab. Så bra!

Denna veckas smakebit kommer från Döda drömmars ö av Helena Dahlgren, från sidan 7:

Vi bestämmer själva hur vår historia ska sluta. Så brukar Cordelia säga till oss under våra lektioner, men jag har nog aldrig förstått vad hon menat förrän nu. Inte på riktigt. Jag låter orden sjunka in samtidigt som vågorna för mig längre bort från ångbåtsbryggan. Ovanför klipporna sträcker huset ut sig som en mörk hägring, men ingen står vid fönstreti tornrummet ikväll.
Mina armar jobbar febrilt med att hålla mig ovanför vattenytan. Lungorna är redan slutkörda. Det är så svårt att få luft.
Det är då jag tänker på det, att det är så här min historia slutar. 
Kanske var det ödet som förde mig hit. I så fall är det också ödet som ska föra mig härifrån nu. Ner i det svarta, skummande havet. Ut i evigheten, vad det än är. Var det meningen hela tiden?

En smakebit på söndag: Skuggnamn

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Det har varit en lite ostadigare vecka vädermässigt. Varmt och strålande sol men också riktiga spöregn och så fuktigt.
I onsdags var jag till Köpis med Mya och hon köpte både skor och klänning till ett bröllop hon ska på. Jag köpte en ny kjol och nytt schampoo och balsam.
Sen åkte jag med Mya, brorsan, Theo och Thor till Furuvik där vi badade i poolen.

I torsdags åkte sambon och jag till Uppsala med svärföräldrarna. Jag gick på The English Bookshop  och Adlibris. Sex böcker blev inköpta på The English Bookshop och två på Adlibris. Herregud vad stor Adlibrisbutiken var!
Vi gick också en sväng vid ån och fikade på Espresso House.

I fredags var sambon och jag och åt hamburgare på Altan på stan. Tyvärr blev det en besvikelse. Ölen var ingen hit heller så vi tog bussen hem igen.

Igår var jag in på bibblan och lämnade tillbaka en hög böcker och sen gjorde vi pizza på pinsabröd. Så gott!

Idag ska jag träna och sen ska vi ut och äta med våra kompisar M och E.
Denna veckas smakebit kommer från Skuggnamn av Chris Smedbakken, från sidan 5:

Han befann sig i ett mörker. Det var den där drömmen igen. Den han haft när farsan dunkade hans huvud i handfatet, och när han ramlade ned från taggtrådsstängslet vid Sandvik. 
Han låg på marken bredvid en stor brunn murad i slaggaktig sten.Han tittade över kanten och anade mörkt vatten långt, långt där nere. Vattnet viskade till honom, och något närmade sig långsamt i mörkret. Något om kanske varit på väg mot honom hela hans liv. Han knep ihop ögonen.
Skuggorna prasslade. Något gammalt, glömt och groende rörde vid hans kind. Drog efter andan, tog in hans lukt, essens, själ. Andades sedan ut honom igen. Inte än, ekade en vindpust i Marcus inre. Och mörkret släppte honom.

En smakebit på söndag: Fyra vindar

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Värmen verkar vara kvar för att stanna. Det har varit strålande sol hela veckan förutom några timmar när det blev mulet och åskade. Inget regn dock och det behövs verkligen.

Jag har inte gjort så mycket förutom att träna några gånger och tagit promenader på kvällarna. Vi var till svärföräldrarna en sväng också.
Jag har läst Just like the Movies och Nothing like the movies av Lynn Painter . Tyvärr började jag lyssna på Nothing like the movies innan jag förstod att det fanns en bok innan. Sen har jag läst ut Middagsmörker av Charlotte Cederlund och börjat läasa King of Envy av Ana Huang  och De fyra vindarna av Kristina Hannah.

Jag har också sett klart på den sista senaste säsongen av Outlander och sen har vi börjat kolla på Shrinking. Shrinking är hur bra som helst! Riktigt mörk humor, mycket dialog och bra skådisar!

Denna veckas smakebit kommer från Fyra vindar av Kristin Hannah. från sidan 19:

Elsa tassade genom huset och uppför trappan till sitt sovrum. Där vecklade hon upp det bruna omslagspappret och bara stirrade på det lysnade sidentyget.. Hon kunde inte låta bli att röra vid det.  Den lena ytan gav henne ett slags lugn  och fick henne att tänka på den lilla tygremsa hon hadde brukat hålla i när hon var liten och sög på tummen. Skulle hon fullfölja den, den här galna tanken som plötsligt slagit henne? Hennes utseende var första steget…
Var modig.
Elsa tog en handfull av det midjelånga håret och klippte av det i höjd med käken. Hon kände sig lite besatt  men fortsatte att klippa tills de långa slingorna av blekblont hår låg i en hög kring hennes fötter.
En knackning på dörren fick Elsa att rycka till så häftigt att hon tappade saxen. Den föll skramlande ner på byrån.
Dörren öppnades. Hennes mamma kom in i rummet, fick syn på Elsas avklippta hår och stannade tvärt. ”Vad har du gjort?”
”Jag ville…”
”Du lämnar inte huset  förrän det har vuxit ut igen. Vad skulle folk säga?”
”Unga kvinnor bobbar håret nuförtiden,mamma.”
”Inte anständiga kvinnor, Elsinore. Jag ska hämta en hatt åt dig.”
”Jag ville bara vara söt”, sa Elsa.
Den ömkan hon såg i sin mammas blick var outhärdlig.

En smakebit på söndag: Middagsmörker

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Under veckan har verkligen sommarvärmen kommit hit. I alla fall från i onsdags. Jag och sambon åkte till Sandviken och gick på Nya bokhandelnsom hade sin sommarrea. Jag köpte tre böcker för 250 kr och Döda drömmars ö av Helena Dahlgren som jag köpte till fullpris.

I torsdags åkte jag upp till mina föräldrars stuga med brorsan. Mya, Theo och Thor. Där har vi badat, åkt båt, spelat fia och plump, grillat och ätit glass.
Sambon kom och hämtade mig  på söndagkvällen så det här inlägget försenat. Det har inte blivit så mycket läst under de här dagarna. Jag har bara läst ut GOAT av Melody Farshin och fortsatt lyssna på nothing Like the Movies av Lynn Painter.

Denna veckas smakbit kommer från Middagsmörker av Charlotte Cederlund. från sidan 5:

Jag landar i istiden. 
Så känns Kirunas snökaos jämför5t med det skpnska slask jag lämnat bakom mig. Det förvånar mig inte ett dugg att flygplanet bara var halvfullt. Ingen vid sina sinnens fulla bruk reser norrut när Norrland begravts i snö och kyla. Jag hade inte heller åkt hit om jag hade fått välja själv. Men det fick jag inte. Socialen gjorde det åt mig och tydligen är boende hos släktingar att föredra framför defå andra alternativ som finns för föräldralösa sextonåringar. Även om det handlar om släktingar man aldrig tidigare träffat.

 

 

En smakebit på söndag: A Conjuring of light

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Det har varit en väldigt lugn vecka med lite ostadigt väder. Jag har varit med i Summerween som är ett readathon som pågår från 5-12/7. Det var meningen att en helst ska läsa skräck och thrillers, summerween= halloween på sommaren.
Så jag har läst Ek av Frida Andersson Johansson, Mitt i natten av Riley Sager, Musan av Mats Strandberg och Fire with Fire av Candice Fox.

I måndags var jag hemma hos brorsan, Mya, Theo och Thor och käkade tacos där. Jag har varit in till stan några gångere annars har vi varit hemma.
Vi har fortsatt kolla på Dept. Q som är riktigt bra men väldigt mörk.
I fredags kom vår kompis C hit med sin yngsta dotter och fikade. Sambon gick på semester i fredags med.

I natt var det värsta åskvädret här och det blev alldeles ljust av alla blixtar.

Denna veckas smakebit kommer från A Conjuring of Light (tredje del i Shades of Magic) av V.E. Schwab, från sidan 11:

e

Delilah Bard – always a thief, recently a magician, and one day, hopefully, a pirate – was running as fast as she could.
Hold on, Kell, she thought as she spinted through the sttreets of Red London, still clutching the shard of stone that had once been part of Astrid Dane’s mouth. A stoken stolen in another life, whe magic and the idea of multiple worlds were new to her. When she had only just discovered that people could be possessed, or bound like a rope, or turned to stone.

 

 

En smakebit på söndag: Ut ut skuggorna

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Under veckan som gått har det regnat ganska mycket här. Jag har kollat på första (enda?) säsongen av Queen Charlotte. Jag gillade serien. Den var underhållande och väldigt gripande.

I tisdags var det väldigt soligt och varmt. Jag åkte till Furuvik med Mya. Theo och Thor och Thors kompis J. Vi badade i poolen, åkte karusller och badade igen. Naturligtvis lyckades jag bränna mig på ryggen
Sedan var jag hemma på onsdag och torsdag och läste Konstiga Sally Diamond av Liz Nugent. Jag och sambon har också kollat på första säsongen av Murderbot.Vädret var inte speciellt bra heller. Men jag tränade i alla fall.
I fredags var vädret bättre och jag åkte till Furuvik igen med Mya. Theo, Thor och Thors kompis J. På kvällen kollade jag och sambon på första avsnittet av Dept. Q.

Igår åkte vi till Köpis och jag köpte två böcker på Nya bokhandeln, Misteln av Elisabeth Östnäs och Lina Neidestam och Sounds Like Love av Ashley Poston. Jag tränade också och så läste jag ut Ishavspiraterna av Frida Nilsson.

Idag har jag inget inplanerat förutom att läsa, kolla på booktube och kanske ta en promenad.

Denna veckas smakebit kommer från Ut ur skuggorna av G.R. Halliday, från sidan 19:

Den nakna kroppen var placerad i en egendomlig ställning med överkroppen så framåtböjd att ansiktet låg nedtryckt i den leriga marken. Kriminalkommissarie Monica Kennedy studerade bakhuvudet. Kortklippt mörkt hår; längre ner på ryggen djupa röda jack, huden kusligt vit och illa åtgången. Lukt från ruttet kött. Lukten som hennes första chef nere i Glasgow sagt att man aldrig glömde. Och det hade han ju haft rätt i. 

 

En smakebit på søndag: Tusen månar

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Jag jobbade måndag till onsdag innan jag gick på semester. Det blev en hel del flyttfix på jobbet, organiserande och planering inför nästa läsår.
På midsommar tränade jag och sen åkte vi till sambons morbrors sommarstuga och där var också sambos föräldrar och sambons kusiner. Vi hade en trevlig kväll och det var fint väder och ganska varmt.

Igår städade jag medan sambon var hem till sina föräldrar och hjälpte dem med lite grejer. Jag hann då läsa ut The Lincoln Highway av Amor Towles. Så bra bok men jag gillade inte riktigt slutet eller Duchess slut. Jag hann också lyssna klart på Tusen trådar av Neneh Cherry medan jag lagade mat.

Idag ska jag träna och läsa annars har jag inga planer. Denna veckas smakbit kommer från Tusen månar av Sebastian Barry som är fortsättningen på Dagar utan slut av samma författare.
Från sidan 35.

För min mor var tiden en sorts ring eller cirkeln, inte ett långt snöre. Om man gick tillräckligt långt, sa hon, kunde man hitta folk som fortfarande levde och som hade levt i det fjärran förflutna. ”Tusen månar på en gång”, kallade hon det. Man kunde inte gå så långt, sa hon, men det betydde inte att de inte fanns där. Hon hade alla möjliga idéer som lockade oss oerhört som barn, och som skrämde oss också.
Men soldaterna dödade ju henne och de döda min far och mina farbröder och mörbröder. De dödade min syster, mina mostrar och fastrar, de dödade massor av människor. Det måste ha skett, för alla var borta. Det var bara jag sedan, kändes det som.
Vi betydde inget för dem. Jag tänker nu på det stora värdet vi tillmätte oss själva och jag undrar vad det innebär när ett annat folk säger att man är värd så lite att man kan dödas utan vidare?