Tisdagstrio: Mat

Den här veckan är temat för tisdagstrion: Mat

Fler trios finns hos  SkrivRobert på Mina skrivna ord som håller i Tisdagstrion.

  1. Pannkakshuset Strawberry Patch – Laurie Gilmore
    Vad har en ensamstående stjärnkock gemensamt med en tjej som aldrig jobbat mer än tre månader på samma ställe? Kanske mer än man kan tro.
    När stjärnkocken Archer ser att pannkakshuset i Dream Harbor söker kock, gör han slag i saken. Han vill hitta en trygg plats för sin dotter Olive att växa upp på och det finns väl ingen mysigare småstad än Dream Harbor? Även om han själv knappt kan tro att han faktiskt ska byta sitt Michelinvinnande kök mot en familjerestaurang med en meny som ger honom mardrömmar.
    Iris är en rastlös själ, det är en av anledningarna till att hon befinner sig mellan jobb. Igen. Så när borgmästare Kelly nämner att Archer letar efter en barnflicka ställer hon upp – utan att egentligen veta vad hon ger sig in på. Lilla Olive är en sötnos, men att vara så nära Archer hela tiden visar sig vara lite påfrestande, fast inte på det sätt hon tänkt sig.
  2. Kitchen – Banana Yamamoto
    Den föräldralösa Mikage står alldeles ensam i världen efter att hennes mormor dött. Inför begravningen får hon hjälp av den jämnårige Yuichi, som arbetar i mormoderns favoritblomsterbutik. Helt oväntat föreslår han att Mikage ska bo med honom och hans mamma Eriko, en transkvinna som driver nattklubb i Tokyo. Tveksam tackar hon ja och flyttar in på en soffa i deras kök rummet hon älskar mest i alla hem. Och samtidigt som den nya familjen tar form byggs en vacker och stämningsfull berättelse upp, ständigt med ett kök i närheten. Tills nya tragedier en dag står för dörren.
  3. Au Pif: franska recept och små berättelser – Emma Hamberg
    Au pif vad är det, kanske du undrar? Jo, det är ett uttryck och en attityd som min killes franska mamma tillämpade i köket. Je fais un peu au pif, ca va etre merveilleux. Ungefärlig översättning: jag går lite på känn och det kommer att bli fantastiskt . Du tar vad du har, du byter ut saker du inte gillar till det du tycker om, och glöm inte: perfekt är tråkigt.
    Så ta min hand, så kliver vi tillsammans rätt in i Frankrike. Låt oss gemensamt dyka ner i smör, vin, socker, vinäger, färgsprakande grönsaker, lummiga aprikoslundar, mjuka ostar, ljumma nätter utan slut, dansa på borden, flambera, öppna alla våra dörrar på vid gavel så att vi kan utforska detta franska sätt att äta och leva. Varmt välkommen till Au pif, kokboken som tackar ja till allt!

 

Resten av allt är vårt

1. Jag vakar vid min mans sida medan han svävar mellan liv och död. (Check!)

2. Jag får hem min man levande från sjukhuset! Men med komplicerade hjärnskador. (Check!) 

3. Vi kämpar för vår kärlek i många år, men till slut går det inte längre. (Check!)

4. Vi skiljer oss, men jag vet att jag aldrig kommer kunna träffa någon annan. För det värsta man kan göra är att lämna en sjuk människa i sticket. (Check!)  

5. 1986 är jag i Paris. Där dyker en bedårande yngling upp. Vi hänger bara en dag, men han fyller flera sidor i min tonårsdagbok. Trettio år senare dyker han upp igen. (Check!)

6. Min yngsta dotter fångar hela situationen i en enda mening: ”Alla i den här familjen beter sig som fjortisar, utom jag. Som är fjorton.” (Check!)

7. Förvirringen är total. (Check!)

8. Jag skriver en bok om mig, mina vänner, mina barn, min exman och den där killen som jag mötte i Paris. Det är en berättelse om kärlek. Hur kärlek förändras, tänds, slocknar, slår till med galen kraft och räddar världen. I alla fall min värld. (Check!)

En snurrig, känslosam, tokrolig och ibland väldigt rörig berättelse om ett omvävlvande år i författaren Emma Hambergs liv. Jag växlade mellan att läsa och lyssna på den med författaren själv som uppläsare.

Den fick 3,5 stjärnor i betyg på Storygraph.

Je m’appelle Agneta

Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.

Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill.

Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.

Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.

Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com

Växlade mellan att lyssna och läsa boken genom Storytel. Tyckte att den var både rolig och gripande. Jag har sett på nära håll hur demens eller alzeimers påverkar personen som insjuknar och de runt omkring. Det var författaren Emma Hamberg  som läste upp boken.

Boken fick tre stjärnor på Goodreads.

Läst i juli

I juli hann jag med en hel del förutom läsning:

  • Jag var till Österlen och Östra Herrestad och besökte kollegan L med P & C. Vi var till Ale stenar, Kivik, Tomelilla, Simrishamn och Ystad.
  • Jag och sambon har tränat på gymmet en massa gånger.
  • Mya och jag var till Furuvik på Whitesnake.
  • Jag färgade håret rött och var på Gefle Metal Festival.
  • Jag hälsade på mamma och pappa , badade och sov i stugan med brorsan, Mya , Theo och Thor.
  • Jag var till optikern två gånger en gång för att hämta nya glasögon och en gång till för att lämna tillbaka dem för de hade fel styrka. Nya glasögon kommer i augusti.

Men det blev mycket läsning också. Jag deltog i Nellons bokbloggs Läs-a-lot sommar 2019 och The Reading Rush.

  1. My Sister, the Serial Killer – Oyinkan Braithwaite
  2. How to Be Famous – Caitlin Moran
  3. Vem som helst utom Ivy Pocket (Ivy Pocket #1)  Caleb Krisp
  4. Pojken som följer sin skugga – Kadir Meral
  5. Children of Blood and Bone (Legacy of Orisha #1) – Tomi Adeyemi
  6. Mörkret (Hulda-trilogin #1) – Ragnar Jónasson
  7. Ön (Hulda-trilogin #2) – Ragnar Jónasson
  8. Welcome to The World, Baby Girl – Fannie Flagg
  9. Late Bloomer – Emma Hamberg
  10. Call Me By Your Name – André Aciman
  11. Innan ni tog oss – Lisa Wingate
  12. The Martian – Andy Weir (
  13. Half-Resurrection Blues (Bone Street Rumba #1) – Daniel José Older
  14. De Aderton – Anton Berg
  15. Barn av sin tid (Stad #2) – Per Anders Fogelström

Månadens bästa: Call Me By Your Name, De Aderton och Barn av sin tid.

Månadens sämsta: Late Bloomer, det var länge sedan en bok bara fick en stjärna av mig.

Månadens överraskning: Att jag läste så många biblioteksböcker.

Månadens besvikelse: ?

Böcker lästa: 15

På svenska: 10

Biblioteksböcker: 9

Egna böcker: 5

Storytel: 2

Recensionsex: 1

Längsta bok: Children of Blood and Bone, 527 sidor.

Kortaste bok: Late Bloomer, 130 sidor.

Sidor lästa: 4951

 

Reading Rush dag 5-7

Dag 5

jag vaknade strax efter 8.00 och gick ut på altanen i stugan och läste lite innan huliganerna Theo och Thor kom upp från lillstugan sedan var det full fart hela dagen. De har badat i poolen på bryggan och vi har åkt båt och badat i Kringlan. Jag har bara läs 68 sidor ur The Martian.

Dag 6

Jag startade dagen på samma sätt som igår med att läsa ur The Martian på altanen innan Tho och Thor kom upp. Jag och brorsan, Theo och Thor åkte ut med båten till Skatön där vi gick iland och kidzen badade. Vi åkte tillbaka till stugan ett tag och sedan åkte vi till Kringlan och badade igen innan dem skjutsade mig resecentrum och jag åkte hem till Gävle.
Jag läste ut The Martian och började läsa Half-Resurrection Blues så det blev 188 sidor lästa.  Jag och sambon köpte också hem pizza från Aktern & Fören

 

 

 

Dag 7

Jag avslutade verkligen The Reading Rush på topp med att kunna bocka av alla utmaningar (inte de extra utmaningarna). Jag läste ut Half-Ressurection Blues och jag började lyssna på De Aderton av Anton Berg när jag gick hem till brorsan och Mya för att kolla posten och vattna blommmorna. Boken som var så spännande att jag övergick till att läsa den istället.
Jag kollade också på filmen The Martian som jag tyckte var oväntat bra. Så jag läste 591 sidor på en dag!

Lillsjön som em inte an bad i nu för det är någon slags förorening/algblomning.

Böcker lästa sammanlagt: 6 st Late Bloomer, Call Me By Your Name, Innan ni tog oss, The Martian, Half-Resurrection Blues och De aderton. Jag hann inte med Slayer, men Half-Ressurection Blues är lilaaktig så den uppfyllde den utmaningen med.

Late Bloomer

Sidor lästa totalt: 1863

 

Late Bloomer

Late Bloomer

Ulla har helt förlorat livslusten efter maken Ingemars plötsliga bortgång för två år sedan. Hon har tagit en saftig livförsäkring och planen är att avsluta sin tid på jorden med hjälp av kedjerökning inomhus, sockerbitar och fryst färdigmat med extra mycket E223. Försäkringspengarna ska finansiera sonens nya kök. Något måste Ulla dock roa sig med innan döden tar henne och på en ingivelse köper hon en dyr fågelkikare på avbetalning. Långsamt börjar nyfikenheten spira när kikaren ger Ulla insyn i våningen tvärs över gatan. Vad är det för verksamhet som försiggår? Det dröjer inte länge innan Ulla motvilligt dras in i Carl Sparre Af Lundbys extravaganta stipendieverksamhet för människor som behöver vara sig själva.

Jag tyckte inte alls om den här kortromanen eller novellen. Jag tycker inte om överdrivna karaktärer och Ulla är helt otroligt överdriven. Hon har kommit på en otroligt puckad plan att hon ska röka inomhus, bara äta frysmiddagar med massa E223, inte motionera och hon tror att hon ska dö på ett år av det. Jag läste bara klar boken för att den var så kort.
Den fick en stjärna på Goodreads. Emma Hamberg får inte fler chanser av mig nu.

The Reading Rush dag 1 & 2

Dag 1

På måndagen var det gansk molnigt mer än halva dagen. Jag var också lite trött efter helgens Gefle Metal Festival. Så då passade det bra med att The Reading Rush startade idag! Jag började med att läsa Late Bloomer av Emma Hamberg. Det var en liten kort bok på 130 sidor och det var tur för den var så dålig. Jag gav den en stjärna på Goodreads.

Sedan började jag läsa Call Me By Your Name av André Aciman och den var så bra!
jag och sambon kollade också på avsnitt 8 från den 10:e säsongen av Archer. Jag älskar den serien.

Sidor lästa dag 1: 392 sidor
Böcker utlästa: 1 (Late Bloomer)

Dag 2

Idag har det varit riktigt varmt ute. Jag har mest varit inne. Call Me By Your Name blev utläst innan jag somnade inatt. Den var så bra!
Så var jag iväg till gymmet själv för sambon kände sig krasslig. Det var väldigt tomt där. Bara två killar som kom dit när jag nästan var klar. Varmt och svettigt var det i alla fall.
Vi satt ute på altanen sedan och åt middag för det var svalare där. Chèvrepizza på tortillabröd. Mums!
Sedan satt jag kvar där tills det var för mörkt att läsa. Boken jag läste var Innan ni tog oss av Lisa Wingate som var med i en I LOVE LIT-box som jag fick förra året.

Sidor lästa dag 2: 8 + 306
Sidor lästa totalt: 706
Böcker utlästa totalt: 2 (Late Bloomer & Call Me By Your Name)

 

Fredag på bokmässan

Efter en tågresa med flera förseningar kom vi till slut fram till Göteborg mer än två timmar senare än det var tänkt.. Det var bara att gilla läget. Det mesta delen av resan satt vi och pratade, men jag hann också läsa en del av Shadow of Night.

Först åkte vi till vårt hotell Quality Hotel Winn där vi skulle dela ett familjerum:

IMG_0229[1]

Sängen närmast var min , den i mitten L:s och stackars S fick sova i underslafen på våningssängen. Efter att ha lämnat väskorna köpte vi buss/spårvagnskort så vi skulle kunna ta oss till och från mässan. Men innan vi åkte iväg blev det lite mat på Statoilmacken:

IMG_0234[1]

Vi gick mest bara runt och kollade inne på mässan som var sjukt stor!  Några författarsamtal på Piratförlagets scen hann vi se.

IMG_0240[1]

Fredrik Belfrage pratade med Mark Levengood.

IMG_0241[1]

Och med Kristina Ohlsson

IMG_0244[1]

Emma Hamberg är alltid rolig att lyssna på.

IMG_0246[1]

Självklart var Jan Guillou där också. Han såg vi faktiskt lite titt som tätt vid ett bord där han signerade.

Vi hann också köpa på oss en massa böcker. Men dem visar jag senare.

Den sista författaren vi lyssnade på var:

IMG_0251[1]

Árni Þórarinsson (Thorarinsson). Jag har aldrig läst något av honom, men nu blev jag ju sugen.

Kvällen avslutades med att vi åt på Bishops Arms. Hamburgare med strips blev det för min del och en öl. Mycket gott! Sedan blev det vin och prat på hotellrummet medan vi planerade vilka seminarium vi skulle se nästa dag.

Vårjakt i Rosengädda

varjakt-i-rosengadda

Tessan har allt ett eget barn, en egen restaurang, flera pappor till barnet samt en rik godsägare som tindrar förälskat åt hennes håll. Hon klagar verkligen inte tvärtom. Men att driva egen restaurang är inte hållbart om man ska stå för både maten, driften, disken, hålla ordning på den torftiga ekonomin och däremellan försöka vara en skön mamma.
Tessan önskar att hon hade hjälp. Helst av någon som inte vill ha betalt. En dag dyker just två sådana människor upp. Varför de plötsligt befinner sig i Rosengädda är något som Tessan inte förstår. Men när det klarnar vänder det upp och ner på både Tessan och hela byn.

Jag lyssnade på boken när jag tränade, och var förbannad nästan hela tiden. Jag tål inte Tessan! Hur kan någon männsika vara så fruktansvärt dum. Hon reagerar jättekonstigt på allt. En riktig bimbo!

Jag vill inte avslöja för mycket, men det är för mycket av allt i den här boken. Jag tyckte om den första boken i serien, men det var väl för att den handlade om andra personer också som Bror och Jane. Nu nämns de bara i förbifarten.

Dessutom beter sig godsägaren Gustav som ett riktigt as när han blir svartsjuk och får reda på sannngen om den mystiske Erland som dök upp hemma hos Tessan.

De som jag gillar bäst är ”Erland” och Älgen” .Tessans mamma är ju som hon är och hon påminner ganska mycket om Fredrik Backmans Britt-Marie. Liknande namn har hon ju också. Jag förstår verkligen varför hon och Tessan inte kommit överens.

Det här är inte bra!

Larma, släcka, rädda i Rosengädda

Aftonbladet skrev så här om boken: Absolut oemotståndlig feelgood av en författare med en helt egen röst.

Jag håller inte med. Den enda anledningen till att jag läste ut bokskrället var att jag började läsa den under LÄs-a-lot:påsken. Jag har läst den första boken i serien, Nästa Rosengädda! och tyckte mycket mer om den. Då var det ju Bror som var huvudpersonen. Nu är det Tessan. Hon har ju flyttat till Rosengädda (Janes barndomshem) som hon tänker renovera upp och starta restaurang i. Men allt går inte så lätt.Speciellt inte om man är så puckad som Tessan…

Boken är alldeles för förutsägbar. Redan under de första sidorna förstår jag vad som är Tessans problem och brandmannen Johnnys. Det blir lite för mycket! Som någon slags svensk chicklit på speed. Och feelgood…jag blir bara irriterad på den banala storyn. Känns som någon slags buskis. Stefan & Krister kanske kan göra en revy om den?

Inget för mig alltså!